Sida 4 . Copyright Erik Boberg
- Framför allt pga sänkt CO.
- Abnormaliteter i skelettmuskulatur och andra co-morbiditeter (tex anemi) är bidragande.
- Lungödem i interstitier och alveoler
aktiverar
juxtakapillära J-receptorer
som stimulerar till snabb, ytlig andning som är karakteristisk för hjärtsvikt.
- Minskad lungcompliance, ökad luftvägsresistens,
trötthet i respiratoriska muskler/diafragma samt anemi är bidragande orsaker.
- Till en början bara vid fysisk aktivitet
- Med progredierande sjukdom utvecklar patienterna till slut även vilodyspné
- När patienten lägger sig ned skapas ett venöst återflöde
från splanchniska cirkulationen och från nedre extremiteter. Detta ökar preload och förvärrar lungödem.
- Senare manifestation
än dyspné vid fysisk aktivitet.
- Ger nattlig hosta
—ett symptom på hjärtsvikt som ofta förbises.
- Andra tillstånd som kan ge ortopné är
bukfetma, ascites eller lungsjukdomar som ger försämrad andningsförmåga i liggande.
 - Akuta episoder av svår andnöd
som uppkommer nattetid och väcker patienten.
- Underlättas ofta ej
av att patienten sätter sig upp.
- Hosta och väsande ljud
(=rhonki?), troligen pga ökat tryck i bronkiella artärer, vilka komprimerar luftvägar och interstitiellt lungödem som ger ökad resistens i luftvägarna.
- Hjärtastma är nära besläktat med PND.
Differentiera från primär astma och rhonki av annan orsak.
- Till följd av lågt CO.
Respiratoriska centrat har förlorat sin känslighet för CO2.
- Patienten får apnéer
, under vilka PO2 faller och PCO2 stiger. När till slut det okänsliga respiratoriska centrat stimuleras börjar patienten hyperventilera och får hypokapni.
- Därefter följer ytterligare en period av apné.
- Vanligt
vid avancerad hjärtsvikt
.
- Snabbt isättande dyspné i vila
, takypné, takykardi, svår hypoxi.
- Till följd av
akut kardiogen chock
.
- Anorexi, illamående, tidig mättnad
associerad med buksmärtor
- Kan uppstå till följd av
ödem i GI-kanalen eller stasad lever
.
- Stasad lever eller sträckning av dess kapsel
pga hepatomegali kan ge
smärta i övre högra kvadranten
- Konfusion, desorientering., sömnsvårigheter, humörsvängningar
- Hos patienter med svår hjärtsvikt
, speciellt äldre som har cerebral ateroskleros och en
reducerad cerebral perfusion.
- Nokturi.
Uppstår till följd av venöst återflöde under natten från ödem i nedre extremiteter som bildats under dagen.
- Kan göra det
svårare för patienten att somna
.
Symptom |
Vid mild svikt |
Vid svår svikt |
Allmäntillstånd |
Opåverkad, dock obekväm med att ligga på rygg ett par minuter. |
Sitter upprätt, ansträngd andning, kan ej avsluta meningar utan att bli andfådd |
Blodtryck |
Normalt eller högt |
Reducerat |
Adrenerg aktivitet |
Sinustakykardi, perifer vasokonstriktion (kalla perifera extremiteter, cyanos i läppar och nagelbäddar) |
|
Tryck i v jugularis |
Normalt eller förhöjt vid abdominellt tryck |
Förhöjt |
Lungrassel och –rhonki |
Tecken på lungödem. Exspiratoriska rhonki kan också höras pga lungödem. Specifikt fynd för hjärtsvikt om patienten är lungfrisk. |
|
Pleuravätska |
Pga hypertension i lungkretsloppet. Oftast vid svikt av båda hjärthalvorna då pleuran dräneras av både systemiska och lungvener. |
|
Hjärtljud |
- 3:e hjärtljud: Pga sträckning av chordeae tendineae vid snabb kammarfyllning (ökat slutsystoliskt VK-tryck). Tecken till VK-svikt. |
|
Iktus: Normalt till höger om medioklavikularlinjen. |
Vänsterförskjuten och breddökad. Tyder på vänsterkammarhypertrofi |
|
Buk |
Hepatomegali: Vanligt tecken på hjärtsvikt |
Ascites och ikterus: Sena tecken. |
Extremiteter |
Perifera ödem: Kardinaltecken. Dock ofta frånvarande, speciellt vid diuretikabehandling. |