Volym (perikardvätska)

Tryck i perikardiet

Mekaniska klaffar: Mycket hållbara och ger lågt flödesmotstånd men kräver kronisk behandling med antikoagulantia (warfarin) vilket ökar blödningsrisk. Klafftrombosrisk föreligger också om behandlingen blir otillräcklig. Röd blodkroppshemolys pga shear stress förekommer också.
- Kraftig hemolys är ett tecken på läckage brevid klaffprotesen.

Bioproteser: Klaffar gjorda av tex grisvävnad. Kräver ingen antikoagulantia, men har begränsad livslängd (7-10 år i medel) då de inte är så starka (måste bytas ut efter ett tag, risk att de rupterar). Har sämre hemodynamiska egenskaper, med mer flödesmotstånd än de mekaniska. Blir stelare efter implantation och kan då stenoseras.
- Ges till äldre (>70 år), kvinnor i fertil ålder (kan ej äta antikoagulantia), där bristande compliance misstänks.

Postoperativa komplikationer

Tamponad: Ett visst perikardexsudat bildas alltid efter operationen, ibland blir det dock så stort att det påverkar hjärtats rörlighet.
- Symptom: Ospecifika. Försämring i status en tid efter operation. Trötthet, dålig matlust, sämre ork, obehag i bröstet/övre buken.
- Om exsudatet fylls på långsamt kan hjärtsäcken dilateras och patienten vara relativt symptomfri. När exsudatmängden blir tillräckligt stor kommer trycket i perikardiet dock att öka och hjärtverksamheten blir påverkad. Patienten kan försämras snabbt!

Endokardit: Viktnedgång, anemi, feber, frossa. Kommer långsamt på.

Antikoagulantia

Waran vid mekanisk klaff: INR-intervall beror av vilken klaff som opererats och andra riskfaktorer hos patienten.
- Mitralisklaff: INR 2,5-3,5
- Aortaklaff + andra riskfaktorer: INR 2,5-3,5
- Aortaklaff utan riskfaktorer: INR 2,0-3,0

Trombyl: För de som fått biologisk klaff. För de som står på Waran, men ändå får trombos, eller de som står på Waran och har känd kranskärlssjukdom.
- Waran skyddar vensidan , trombyl skyddar artärsidan !