Sida 4 . Copyright Erik Boberg
- Takypné och förstorad lever:
Pga stas bakåt
- Svaga perifera pulsar:
Pga dålig slagvolym
- Ökad hjärtfrekvens, blekhet, svettning:
Pga katekolaminpåslag till följd av det sjunkande systemblodtrycket.
- Minskad aptit:
Pga sänkt lungcompliance (vätskestas), vilket ger ökat andningsarbete och liten energireserv kvar till att äta.
- Dålig viktökning:
Pga minskad aptit och katekolaminernas katabola effekter (ökad BMR).
- Akut, snabb viktökning:
Pga vätskeretention. Behandla med diuretika.
- Hyponatremi:
Pga ödemen. Behandla med diuretika (furosemid, aldosteronantagonister), inte med natrium då detta bara belastar cirkulationen ytterligare (bidrar till vätskeretention).
- Inotropt stöd:
Digitalis. Dopamin, Dobutamin, Fosfodiesterashämmare vid intensivvård.
- Reducering av afterload:
ACE-hämmare (Enalapril, Captopril)
- Bradykardi som ger svikt:
Isoprenalin (oselektiv beta 1 och 2 stimulerare).
- Svaga femoralis
vid koarktation
- Starka
vid PDA och aortainsufficiens
- Generellt svaga + stor lever:
Hjärtsvikt
- 50% av nyfödda har blåsljud!
Ansträngning, feber, anemi, tyreotoxikos med hyperkinetisk cirkulation är vanligt. Diastoliska blåsljud är alltid patologiska!
- 90% av icke cyanotiska hjärtfel
och deras svårighetsgrad kan bedömas på enbart auskultation.
- Fremissement:
Vibrationer i bröstkorgen. Ger grad 4, 5, eller 6 på blåsljudet.
- Fysiologiska:
Högfrekventa, musikaliska. Måsskrik. Ruteressform (crescendo—decrescendo). Korta, fyller ej hela systole. Sällan över grad II-III.
- ASD:
I princip fysiologiskt blåsljud, men med konstant delning av andratonen.
- Stenoser i stora artärer:
Crescendo—decrescendo. Längre blåsljud vid svårare stenos. Systoliska blåsljud.
- VSD:
Nästan lika högt ljud under hela systole. VSD med stor shunt ger diastoliskt blåsljud också pga stort flöde genom mitralisklaffen.
- Läckage genom klaffar till stora artärer:
Ger decrescendoblåsljud i diastole. Beror på minskande tryckgradient mellan aorta och VK / A pulmonalis och HK ju längre in i diastole vi kommer.
- PDA:
Ger kontinuerligt blåsljud i diastole och systole pga konstant högre tryck i aorta än A pulmonalis. Nyfödd har endast systoliskt blåsljud pga högre tryck i lungkretsloppet, vilket ju sedan sjunker.
- Rytmrubbningar
- Hypertrofi / ischemi
- Atrioventrikulär septumdefekt:
Vanligt hos Mb Down. Ger S > R i AVF
- Öppen ductus?
Ductusberoende vitium eller ej?
- Myokardpåverkan?
Kontraktilitet.
- Utflöden i Aorta / A pulmonalis:
Stenoser? Goda förbindelser?
Systole
Systole
Diastole
S1
S2
S1
S2
A2
P2
A2
P2
Inspiration
Exspiration
Fysiologiskt: Pulmonalistonen kommer senare än aortatonen i andratonen vid inspiration. Detta pga att det negativa trycket i thorax vid inspiration ger ökad venös återfylland till högerkammaren och en längre tömningstid pga ökad fyllningsgrad. VK påverkas inte.
S1
S2
S1
S2
A2
P2
A2
P2
Klick
Pulmonell hypertension: Kortare försening av P2 vid andratonen och högre stängningsljud pga högre tryck i lungkretsen ger tidigare stängning. Klick vid svår PH pga dilaterad a pulmonalisrot.
Pulmonalisstenos: Långsammare strömning genom pulmonalisklaffen försenar dess stängning.
Systole
Systole
Diastole
S1
S2
S1
S2
A2
P2
A2
P2
Inspiration
Exspiration
ASD: Vid exspiration flödar viss volym från lungorna tillbaka från vä förmak genom defekten in i höger förmak. Detta ger ökad fyllnad av HK även vid exspiration och därmed ökat avstånd A2 till S2 även där.
S1
S2
S1
S2
P2
A2
P2
A2
Aortastenos: Förlängd tömning av vä kammare ger omkastning så att aortaklaffljudet kommer efter pulmonalisklaffljudet i S2. Även förstatonen delas här (pga ökat tryck i vä kammare och tidigare slutning av mitralisklaffen?)