Sida 6 . Copyright Erik Boberg
Sammantaget är 5-årsöverlevnaden 84% och 10-årsöverlevnaden 74% i Sverige. Prognosen beror av följande variabler:
<1cm stora karcinom som inte involverat lymfknutor har mycket bra prognos och behöver troligen inte systemisk terapi.
- 90% 5-överlevnad hos de utan involvering av axillära knutor.
16 eller fler knutor ger en överlevnad på <50% (däremellan är det en kontinuerlig försämring som följer antalet involverade knutor).
- De första två dränerande axillära knutorna kan sökas upp mha kontrast eller radioaktivt spårämne
och sedan undersökas med biopsi. Hittas inga metastaser där så är risken mycket liten att det finns metastaser i övriga knutor. Då kanske inte en total borttagning av de axillära knutorna blir nödvändig.
Patienter med hematogen spridning är sällan botbara . Deras överlevnad kan dock förlängas med kemoterapi.
- Tubulibildning, cellkärnegrad och delningshastighet
används för att gruppera karcinomen i tre differentieringsgrupper:
- Väldifferentierade karcinom
har bättre prognos än lågt differentierade karcinom.
- Medeldifferentierade karcinom
har initialt bättre prognos, men prognosen närmar sig den hos de lågt differentierade efter 20 år.
- Delningshastigheten mäts genom att räkna mitoser
, att göra flödescytometri eller genom att tillsätta immunohistokemiska markörer för cellcykelproteiner.
En högre delningshastighet associeras i sig själv med en sämre prognos
.
- Alla specialiserade histologiska typer har en bättre prognos än det ospecifika invasiva körtelgångskarcinomet.
- Finns östrogen/progesteronreceptorer får cancern en något bättre prognos . Finns båda typerna av receptorer svarar 80% av patienterna på antiöstrogenterapi (ooforektomi eller tamoxifen). Finns bara ena typen svarar 25-45%. Finns ingen av receptorerna är det väldigt få (<10%) som svarar på behandlingen.
Innebär sämre prognos.
- Överuttryck
associeras med sämre prognos
. Tumörer som överuttrycker detta protein kan
svara på behandling med specifik antikropp (Herceptin).
- Överuttrycket mäts med immunohistokemiska analyser etc.
Vissa tumörer återkommer postoperativt och andra gör det inte . Varför är ännu ett mysterium . Små genetiska skillnader tumörerna emellan finns troligen och dessa går inte att se med dagens teknik.
- Funnen knöl i bröstet
av patienten själv
- Nytillkommen hudindragning
eller
indragning av bröstvårtan
- Hudförändringar
såsom
eksem
eller
”apelsinskalshud”
(peau d orange) på bröstvårtan
- Blodig och serös sekretion
från bröstvårtan
- Smärta
i brösten
1. Klinisk undersökning
(Inspektion och palpation av bröst och lokala lymfstationer)
2. Mammografi:
God tillförlitlighet hos postmenopausala kvinnor, något mindre tillförlitlig
Stadieindelning enligt ”American Joint Committee on Cancer” (5-årsöverlevnad I %)
0: (92%)
-DCIS eller LCIS (92%)
1: (87%)
-
Karcinom <2cm utan metastaser
-Karcinom med mikrometastaser i axillära lymfknutor (<0,02cm)
2:
(75%)
-
Karcinom <5cm med upp till tre involverade axillära lymfknutor
-Karcinom >5cm utan lymfinvolvering
3: (46%)
-Karcinom <5cm med 4 eller fler axillära lymfknutor
-Karcinom >5cm med axillär lymfinvolvering
-Karcinom med >10 axillära lymfknutor
-Karcinom med ipsilaterala lymfknutor längs interna bröstartären
-Karcinom med hudinvolvering (ödem, ulceration, satellita hudnoder)
-Fixering vid bröstkorgsväggen
Kliniskt inflammatoriskt karcinom
4: (13%)
-All bröstcancer med avlägsen spridning.
hos
premenopausala
pga
större täthet i brösten
pga mindre fettvävnad hos yngre.
- 20-åringar som söker för allmän småknölighet i brösten behöver inte mammograferas
(kvinnor yngre än 35 som söker för diffusa symptom från brösten har endast cancer i <1% av fallen
3. Finnålsbiopsi
(Görs på de som har en palpabel resistens – de som har en resistens upptäckt på mammografi som ej kan palperas ska genomgå finnålscytologi ledd av ultraljud eller stereotaktisk metod).
Grovnålsbiopsi
kan i vissa fall ge mer information.
- Palpation kan inte utesluta cancer!
Cancer kan
finnas trots normal mammografi och cytologi.
- Kirurgi:
För att kontrollera sjukdomen lokalt och samtidigt värdera stadium och prognos (lymfkörtelspridning, hormonreceptorer, DNA-profil mm).
Bröstbevarande kirurgi
om tumörens storlek är rimlig i förhållande till bröstet.
Strålningsbehandling postop
ges då för att minska risken för lokala recidiv
- Lymfknutor opereras med axillutrymning
eller enbart genom undersökning av portvaktskörteln (sentinel node).
Axillutrymning kan ge armkomplikationer
i form av känselbortfall, tyngdkänsla, smärta eller ibland lymfödem.
- Adjuvant behandling:
Kemoterapi, strålbehandling eller
endokrin terapi
postoperativt förbättrar kvinnans prognos markant. Vilken behandling som väljs beror av tumörtyp och stadieindelning/gradering. Kemoterapi ges till de med hög risk för återfall.
- Monoklonala antikroppar
i form av trastuzumab (Herceptin) som
selektivt binder HER2
kan användas adjuvant mot tumörer som överuttrycker denna receptor. Antikropparna inaktiverar receptorns signallering. Troligen hindrar de ej inbindning av ligand. Deras Fc-del kan dessutom aktivera NK-celler som då destruerar tumörcellerna. Antikropparna har även visat sig
förhindra klyvning av receptorns extracellulära del
(denna mekanism kan leda till aktivering av tyrosinkinasreceptorer). Om molekylen PTEN (se ”gener i cancer”) saknas i cellerna fungerar inte Herceptinet.
- Endokrin behandling: Tamoxifen
(antiöstrogen) ges till de med östrogenberoende bröstcancer. Ges också postoperativt och förbättrar prognosen.
Aromatashämmare:
Hämmar konverteringen av androgener till östrogener i fettväven.
Kan ges till patienter som inte tål tamoxifen, eller som tillägg till tamoxifen. Preparatet har ensamt inte lika väldokumenterad prognosförbättring.
Ej till premenopausala
då det ej förväntas ha effekt på
