Sida 1 . Copyright Erik Boberg

1

3

2

Kolesterolsten

1. När en bildad gallsten sätter sig i blåshalsen (collum), i dictus cysticus eller på någon annan plats i gallvägarna så får patienten pga av stasen och kontraktionerna hos den glatta muskulaturen ett gallstensanfall med akuta koliksmärtor.
- En sådan stas som täpper till utloppet från gallblåsan kan även ge en obstruktiv cholecystit .

2. Gallstenar som sitter i de djupa gallvägarna ger en något annorlunda symptombild. Till följd av den gallstas som bildas kan patienten få kolangit eller ikterus (konjugerad hyperbilirubinemi).
- 90% av dessa är sekundära , dvs har bildats i gallblåsan och vandrat ned via ductus cysticus.
- Resterande är primära , dvs har bildats på plats.

3. Sätter sig gallstenen nere i närheten av sfincter Oddi så kan den dessutom täppa till utförsgången från pancreas (ductus pancreaticus) och därmed ge pancreatit.

Östrogen (graviditet och ev p-piller) ökar upptag och syntes av kolesterol i levern.  Detta ökar utsöndringen av kolesterol i gallan.

Fetma, snabb viktnedgång och behandling med clofibrat (ökar LPL-aktivitet och därmed konvertering av VLDL till LDL) är också associerat med ökad kolesterolsekretion i gallan.

Ärftlig försämrad gallsyre-syntes och –sekretion.

Övermättnad av gallan med kolesterol

Mikroutfällningar av kalciumsalter skapar ställen där stenarna kan bildas

Hypomobilitet i gallblåsan skapar stas , vilket underlättar stenbildning.
- Uppstår pga nedsatt CCK-stimulering av gallblåsan sekundärt till de orsakande tillstånden.

Hypersekretion av mukus fångar in kristallerna så att de kan aggregera till stenar

Graviditet , snabb viktminskning ,  långvarig svält, ryggmärgsskada (oftast uppstår hypomobiliteten dock utan uppenbar orsak)

Förekomst av gallstenar (alla ger ej symptom)

- 40-åringar i Sverige: 25% av kvinnor, 12% av män
- 80-åringar i Sverige: 55% av kvinnor, 25% av män

Bakterier och gallsten

- E coli mfl frisätter beta-glukoronidas som dekonjugerar bilirubin (normalt konjugerat till glukoronsyra) så att det därmed förlorar vattenlöslighet och kan fällas ut som kalciumbilirubinat och bilda infektionsstenar
- På kalciumbilirubinatet kan kolesterol fällas ut så att kolesterolstenar bildas
- Kalciumbilirubinatet i sig är komponenten i pigmentstenar
- De pigmentstenar som bildas är ofta bruna.
- Ev bidragande mekanism är att inflammation av gallblåsans väggar förändrar elektrolyttransporten över epitelet så att innehållet blir mindre surt. Surheten hos gallan skyddar normalt mot uppkomst av stenar.
- Gallan normalt aseptisk , men man finner pos bakterieodlingar i 10-25% av gallblåsor som opererats ut vid cholecystektomi. Ännu vanligare om patienten har cholecystit.
- Oftast C perfringens och salmonella . Kan ge invasiv infektion i samband med kirurgi.

Patofysiologi—gallstenssjukdom