Sida 4 . Copyright Erik Boberg
för återfall även i denna grupp.
- Cholecystektomi bör utföras under samma vårdtillfälle om patienterna fyller kriterierna enlit gällande vårdprogram för gallsten. Annars bör ERCP med sfinkterotomi övervägas.
-
Differentialdiagnostiskt.
Ej bra för pankreatitdiagnostik (låg sensitivitet). Detta då patienten ofta har paralytiskt ileus med gasfyllda tarmar som stör.
- Kan göras
senare i förloppet
för att värdera behovet av
cholecystektomi
. Bör göras även vid avsaknad av gallvägssymptom då det är ett behandlingsbart tillstånd som genom behandling kan motverka recidiv.
- Kausal behandling saknas.
- Symptomatisk behandling med fasta, vätska och smärtlindring i ett par dagar räcker i de flesta fall för att sjukdomen skall självläka.
- Indicerat pga smärta och matintolerans
- Räcker med ett par dagar oftast.
- Efter 48h smärtfrihet kan oralt intag starta. Vätskeintag enligt samma schema som efter kirurgi på andra patienter
- Om patienten kräks eller har ventrikelretention. Avlastningen i sig snabbar ej på läkningen.
- Morfinanaloger i första hand: Ketogan x 4-6. Trappa ned när smärtan börjar avta.
- Även de med lätt pankreatit kan förlora stora mängder vätska pga kräkningar och dåligt intag.
- Rikligt med klara vätskor och elektrolyter är viktigt.
- Ordinera första dygnets behov från akuten.
- Behövs ej till de med icke komplicerad pankreatit.
- Som övriga inneliggande kirurgpatienter. Se respektive vårdprogram.
- I grunden den samma som vid okomplicerad pankreatit.
- Ofta IVA-vård under en viss period. Påtittning av ansvarig kirurg dagligen.
- Cirkulatorisk påverkan:
Hypovolemi, takykardi (puls > 100), hypotension (systoliskt BP < 90 eller MAP < 60 trots vätska)
- Hypoxi (PaO2 < 8), oliguri eller anuri (oavsett övrig organsvikt)
- Adekvat diures (1000-1500ml/dag) kan ej åstadkommas på vårdavdelning genom substitution med 6l/dygn.
- Monitorering med invasivt artär– och ventryck för optimal vätskebehandling: För lite ger cirkulationssvikt, för mycket försvårar andningen.
- Optimerad syrgastillförsel med CPAP eller respiratorbehandling med PEEP (Positive End Exspiratory Pressure)
- Hyperglykemi är vanligt förekommande vid akut pankreatit. Behandlas med insulintillförsel och glukosrestriktion.
- Njurinsufficiens kan behandlas med hemodialys om den blir allvarlig.
- Smärtlindring kan ges med epiduralbedövning om morfinanaloger ej räcker till.
- Profylaktisk antibiotika
har visats reducera mortalitet och minska infektionskomplikationer. Dock för tidigt för allmän rekommendation.
-
Radiologiskt dränage:
Läggs om man hittat
nekroser samt har kliniska och laboratoriemässiga indikationer på att de är infekterade. Detta går ej väl att se med enbart CT.
-
Kirurgiskt dränage
om radiologiskt ej är möjlig.
- Cholecystektomi
bör göras om gallblåsestenar är kända eller påvisas vid UL. Den bör utföras under vårdtillfället eller senast 2-4v efteråt.
- Längre väntetid behövs efter svår pankreatit
då inflammationen måste lägga sig helt före operation. Dessutom ger den svåra formen adherenser i buken som gör laparoskopisk kirurgi mycket svår att genomföra. Öppen operation blir då det vanliga.
- Äldre (>70 år) och svaga personer
(andra komplicerande sjukdomar) kan genomgå enbart sfinkterotomi, då det visats att bara 10-15% senare behöver gallopereras pga smärtor eller akut cholecystit.