Sida 1 . Copyright Erik Boberg

Feberfysiologi

IL-1, 6, 8, 11, INF, TNF

PGE2

2. Endogena pyrogener

Inflammatoriska mediatorer (ffa cytokiner, IL-1) har receptorer på BBB , vilkas aktivering leder till PG-bildning (PGE2) genom uppreglering av COX2 och mPGE-Syntas. 
- PG transporteras sedan in i hjärnan (aktiv transport) och utövar sin effekt (via receptorerna EP1-4).

1. Exogena pyrogener

- Bakteriella molekyler , tex LPS, som på ett kraftfullt sätt kan aktivera makrofager till produktion av endogena pyrogener.

3. Neural reglering av temperatur

- Raphekärnorna i hjärnstammen har projektioner till ryggmärgens sympatiska neuron (de har kärnor lateralt i ryggmärgen som projicerar ut till sympatiska gränssträngens ganglion).
- De innerveras i sin tur från främre hypothalamus där EP3-receptorer (receptorer för PGE2) finns. Neuronen som innerverar raphe har EP3-receptorer.
- Neuronen i hypothalamus hämmar raphe-neuronen normalt (via GABA) och hindrar därmed feberutveckling.
- Aktivering av EP3-receptorn inaktiverar dessa hämmande neuron (desinhibering) och inducerar därmed en stimulans av pregangliona sympatiska neuron.
- Detta inducerar de sympatiskt medierade kroppsförändringarna (ökad energianvändning och vasokonstriktion) som leder till höjning av kroppstemperaturen (feber)

Kropp i sympatiska gränssträngen

Skelettmuskler: Ökad aktivitet (tremor) höjer temperaturen

Hud: Minskat blodflöde höjer temperaturen. Ökad svettning och ökat blodflöde sänker temperaturen

39

38

37

Feberstimuli till hjärnan som höjer kroppens temmperaturnivå

Stimulit upphör och temperaturen skall gå ned

Kroppstemp är lägre än ”bestämd nivå”. Blodflöde till huden minskar, HR går upp och man frossar för att öka temperatur

Kroppstemp är högre än ”bestämd nivå: Blodflöde till huden ökar, man svettas. Detta för att sänka temperaturen.

Faktisk kroppstemp

”Önskvärd nivå” satt av temperatur-centrum

Akutfassvar vid infektion

- När vi blir sjuka är det hjärnan som gör att vi känner oss sjuka.
- Feber: Bra för att bakterietillväxt hämmas, pga ogynnsamma temperaturer för bakterierna. Ger bättre fungerande immunförsvar med ökad antikroppsproduktion, fagocytos, B– och T-cellsaktivitet.
- Anorexi (aptitförlust): Bra för att järntillskott till bakterier minskas bla
- Inaktivitet och sömnighet (uppkommer med viss fördröjning): Resursansamling
- Undviker social kontakt: Bra då det minskar smittspridning
- Aktivering av HPA-axeln: Balansering av immunförsvaret via kortisol. Fungerar som endogen antipyretika.
- Hyperalgesi: Minskad smärttröskel
- Allt detta är gynnsamt. Detta är visat i djurförsök.

Antypyeretika

- På djur har man visat negativ effekt på förloppet av infektioner om man givit antipyeretika.
- Få studier finns på människa: Vanlig ÖLI har inte visats få ett längre förlopp om man givit antipyeretika.

Negativa effekter av feber

- Patienter med hjärtsvikt eller lunginsufficiens mår sämre av feber pga ökad syrekonsumtion.
- 1 grad ökning av kroppstemp ger 13% ökad syrekonsumtion.
- Risk för feberkramper: Vanligt hos små barn.
- Patienter med hjärnsjukdom: Mental försämring vid feber.
- Det finns ingen tvingande anledning att behandla feber om patienten saknar ovan riskfaktorer.

Definition av feber

- Normal morgontemperatur: 37,3—37,3 grader. Rektaltermometer. Lägg till 0,3 grader för muntermometer och 0,5 grader för axilltermometer.
- På morgonen är temperaturen oftast lägst och på eftermiddagen högst. C:a 0,6 grader skiljer det.
- Barn har högre temp och kan ha 38,5 på eftermiddagen utan att vara sjuka.
- Små barn svarar inte lika tydligt på infektion och kan vara feberfria trots pågående sepsis.

Antipyretika

- ASA, NSAID

Febermanifestationer