Sida 3 . Copyright Erik Boberg
- Osmolaliteten i plasma kan approximeras
med ovanstående formel.
- X i formeln
motsvarar ett tillfört ämne med högre osmolalitet än vatten.
- Normal osmolalitet är c:a 300mosmol/l.
- Den ”verkliga” osmolaliteten kan mätas med en prob.
Denna skall motsvara formeln ovan och X bör då vara < 12.
- Om X > 12 indikerar det
att ett ämne tillkommit som höjer osmolaliteten.
Pat har kanske förgiftat sig med något?
- Alkoholiserad man kommer in på akuten:
S-osmolalitet uppmäts till 380.
Etanolhalt
uppmäts till 2
‰
. 1
‰
etanol motsvarar 22mosmol.
- Man kan alltså beräkna hans osmolalitet
till 2 x 140 (Na) + 9 (urea) + 6 (glukos) + 44 (etanol) = 339.
- Kvar finns
380—339 = 41mosmol. Varifrån kommer dessa?
Har han druckit något mer än etanol?
Metanol? Etylenglykol?
- När etylenglykol metaboliseras sjunker osmolaliteten, samtidigt som pH sjunker.
- Patienten är alltså först inte sur
, men har ett högt osmolalitetsgap, indikerandes att denne druckit något olämpligt.
- När patienten sedan blir sur och dålig
sjunker osmolalitetsgapet och denna indikation på att pat druckit något olämpligt försvinner.
Cl (100mmol/l) och HCO3 (25mmol/l) är viktigaste joner
Na (140mmol/l) är viktigast
- Det normala gapet (normalt 12 +/- 4)
står för de övriga positiva och negativa joner som finns i cirkulationen.
- Ett ökat eller minskat gap
typder på att joner tillkommit eller försvunnit.
- Vid en akut metabol acidos
förloras HCO3, vilket ger ett ökat anjon gap.
-
Om förbrukningen kompenseras av en ökning av Cl
fås ett normalt anjongap (hyperklorem metabol acidos)
- Albuminförluster kan ge ett sänkt anjongap
då albumin är negativt laddat och det därför ersätts med en stegring av negativa joner (CL/HCO3), vilket ger ett sänkt anjongap.
- Ingen generell screening! Ta vid oklar medvetslöshet eller märkligt beteende som inger en misstanke om förgiftning.
- Negativa intoxprover betyder inte att pat ej är förgiftad!
Vilka substanser har vi mätt? Det finns nästan hur många som helst att mäta!
- Vanligt uppmätta substanser:
Paracetamol, salicylater, etanol, metanol
- Möjlig breddning: Digoxin? Etylenglykol? Isopropylalkohol? Järn? Karbamazepin? Kolmonoxid? Litium? Teofyllin? Valproat?
- Kvalitativt prov:
Ej helt pålitlig sensitivitet/ specificitet (varierar mellan olika märken).
- Det tar tid innan en substans hamnar i urinen!
En pat med akut förgiftning kan ha invändningsfri sticka. En pat med förgiftning av en substans kan ha en helt annan i urinen pga intag för en vecka sedan (tex cannabinoider).
- Mäter:
Opiater, bensodiazepiner, cannabis, TCA,
kokain, amfetamin, extacy
Acidos + anjongap |
||
Sänkt |
Normalt |
Högt |
L itium |
F istel (pankreatisk) |
M etanol |
I odid |
U reterogastriska förbindelser |
U remi |
M etionin |
S aline administration |
D iabetes (ketoacidos) |
B romid |
E ndokrin (hyperparatyroidism) |
P ropylenglykol |
|
D iarré |
I soniazid |
|
C arbanhydrashämmare |
L aktacidos |
|
A mmoniumklorid |
E tylenglykol |
|
R enal tubulär acidos |
S alicylater |
|
S pironolakton |
|