- De uppstår ofta i relation till perifera ärr. Man tror att tumörerna orsakar ärren, inte tvärt om.
- De
växer långsamt och bildar mindre massor än de andra typerna, men metastaserar mycket vildare och tidigare.
- Delas histologiskt in i
acinära (körtelbildande), papillära och solida .
- Uppstår ur något som kallas
atypisk adenomatös hyperplasi (AAH). Välmarkerat fokus av epitelproliferation (kubformade eller lågcylindriska celler). Cellerna liknar clara celler och typ 2 pneumocyter. Skadorna är monoklonala och delar många genetiska egenskaper med adenokarcinomcellerna (tex KRAS mutationer).

Småcellskarcinom

- Börjar centralt och växer in i lungparenkymet.
-
Tidig involvering av hilära och mediastinala lymfknutor . I princip alltid fjärrmetastaser vid upptäckt.
- Cellerna är dubbelt så stora som vilande lymfocyter (trots att de kallas ”små”)
-
Nekros syns alltid och ofta i stor mängd
- Uppstår ur
neuroendokrina celler och kan därmed ge upphov till paraneoplastiska syndrom genom sin hormon/mediatorproduktion.

Spridning

- Till lymfnoderna i carina (där trachea delar sig i de två huvudbronkerna), mediastinum , halsen (scalenusnoderna), claviculära regionen (förstoring av supraclavikulära Virchows nod är speciellt karakteristisk och kan ibland avslöja en gömd tumör).
-
Alla former av lungkarcinom metastaserar förr eller senare till avlägsna platser.

Lungtumör

Karcinom (95%)

- Lungcancer i dagligt tal
- Orsakar flest dödsfall av alla cancertyper
i industrialiserade länder.
-
Först på senare år (efter 1987) har den gått om bröstcancer som vanligaste kvinnocancern. Troligen på grund av ökade rökvanor hos kvinnor.
-
Incidensen är som högst mellan 50 och 60 år
-
Mer än 50% har redan metastaserat när de upptäcks 25% har spritt sig till lokala lymfkörtlar
-
Kombinerade 5-årsöverlevnaden för alla stadier av lungcancer är endast 15%...
-
De som har cancer enbart lokaliserad till lungorna (inga metastaser) har endast 45% 5årsöverlevnad.

Övriga (5%)

- Bronkiala karcinoider: Urspringer från neuroendokrina celler i bronkernas mukosa. Skapar i vissa fall hormonellt aktiva polypeptider. Denna grupp innefattar 5% av alla lungtumörer. Oftast lätta att operera bort och därmed bota.5-15% har spridit sig till hilära lymfknutorna när de hittas, men avlägsen metastasering är ovanlig.
-
Mesenchymala maligniteter: fibriosarkom, leiomyom
-
Lymfom
-
Några benigna skador: Vanligast sfäriska 3-4cm som liknar mynt vid röntgenundersökning. Består till största delen av moget brosk, men är ofta uppblandade med fett, fibrös vävnad och blodkärl.

Small cell lung cancer (SCLC—10-15%)

- Nästan alla dessa har metastaserat när de påträffas. Går pga metastasering inte att operera. Bör behandlas med kemoterapi och eventuellt strålning.
- I denna grupp hamnar endast
småcellskarcinom (small cell carcinomas – 10-15% av lungkarcinomen)
-
Mutationer i RB-genen är vanliga i dessa tumörer.

Non Small cell lung cancer (NSCLC—80-85%)

- Svarar inte så bra på kemoterapi. Bör opereras bort.
- I denna grupp hamnar
skivepitelkarcinom (25%), adenokarcinom (40%), storcellskarcinom (large cell carcinomas – 10%).
-
Mutationer i p16-genen vanliga i dessa tumörer.
-
Aktivering av onkgenerna KRAS och EGFR (Epidermal Growth Factor Receptor) är vanliga hos adenokarcinom, ovanliga i SCLC-gruppen.

Skivepitelkarcinom (25%)

- Vanligaste lungcancerformen hos män.

Adenokarcinom (40%)

- Vanligaste lungcancerformen totalt sett.
- Vanligaste lungcancerformen hos kvinnor.
-
15% av patienterna är icke rökare. Bland de övriga formerna utgör icke-rökarna endast någon enstaka %.

Storcellskarcinom (10%)

- Odifferentierade maligna epiteliala tumörer som saknar cytologiska egenskaperna hos småcellskarcinom och körtel- eller skivepitelsdifferentiering.
-
Är troligen egentligen adeno- eller skivepitelkarcinom som har blivit så odifferentierade att de inte längre kan urskiljas med ljusmikroskopi.

- Hjärna (ger neurologiska symptom), lever (ger hepatomegali) eller skelett (ger smärta).
-
Kan växa in i perikardiet eller pleuran och skapa inflammation och effusioner.
-
De kan trycka på vena cava och skapa stas eller vena cava syndrom.
- De kan
invadera brachiala eller cervikala sympatiska plexat och skapa svår smärta i ulnarisnervens utsträckning.
-
Kan även leda till Horners syndrom: ipsilateralt insjunkna/insjunket ögon/öga, framfall, hopdragna pupiller, upphörda/minskade svettningar.

Cigarettrökning

- 90% av all lungcancer fås av aktiva rökare eller rökare som nyligen slutat.
-
Nästan linjärt samband mellan antal år och antal paket om dagen man rökt, och frekvens av lungcancer.
-
2 paket om dagen i 20 år = 60ggr högre risk att få cancer jfr ickerökare.
-
1 paket om dagen i minst 10 år = 15ggr högre cancerrisk
-
Att sluta röka minskar risken att få cancer över tid, men återgång till normalrisk kanske aldrig uppnås.
-
Genetiska förändringar som underlättar canceruppkomst kan stanna kvar i bronkernas epitel under många år efter rökstopp.
-
Passiv rökning fördubblar risken jämfört med de som inte utsätts.
-
Pip- och cigarrökning ökar också risken, men endast måttligt.

Kliniska evidens:

- Det morfologiska förloppet av histologiska förändringar över tid i luftvägarna har studerats noga hos vanerökare. Intensitet hos rökexponering är linjärt korrelerat med uppkomsten av

Referenser

The Lung. Maitra, A; Kumar, V. Basic Pathology: 479-540 Utgåva 8 - Saunders, Elsevier: 2007 (Kumar, V; Abbas, A; Fausto, N; Mitchell, R)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2021 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!