Klinik

Epidemiologi

- Underdiagnosticerat tillstånd (endast 1/3 av hospitaliserade patienter får diagnosen innan de dör).

Riskfaktorer

- Tidigare ventrombos eller lungemboli (har man haft en LE, så löper man 30% risk att få en till)
- Operation/trauma (speciellt mot nedre extremiteter eller vid multipla frakturer)
- Immobilisering/långa resor: Orsakar stillastående flöde i vener.
- Övervikt: Ger prokoagulant tillstånd, men mekanismen är oklar.
- Känd malignitet: frisätter prokoagulanta tumörprodukter som predisponerar för trombos.
- Infektion
- Östrogen/P-piller/graviditet: Troligen på grund av ökad syntes av koagulationsfaktorer och minskad syntes av antitrombin III från levern.
- Hereditet för ventrombos
- Koagulationsrubbning: Prokoagulant tillstånd.
- Rökning: Ger prokoagulant tillstånd, men mekanismen är oklar.

Ha dessutom LE som diff-diagnos vid följande oklara symptom:

- Oklar försämring av annan sjukdom (tex Hjärtsvikt, KOL) trots behandling
- Oklar subfebrilitet
- Oklar arytmi, tex förmaksflimmer, särskilt om det uppstår hos tidigare hjärtfrisk
- Oklar yrsel/svimning
- Recidiverande ”pleuritpneumoni” radiologiskt. Ge inte antibiotika till patienten andra gången denne söker utan att ha övervägt LE som diagnos.
- Enstaka basalt infiltrat på lung-rtg + pleuravätska = lunginfarkt/malignitet. Ej pneumoni!
- Oklar bröst-/buksmärta.

Poängbaserat diagnosstöd

- När man ska utvärdera en misstänkt LE är målet att avgöra om risken för LE är hög eller inte hög.
- Värdera sannolikheten för LE-diagnos mha följande poängbedömning.
- <4p = låg sannolikhet; >3p = hög sannolikhet
- Tag enbart D-dimer vid låg sannolikhet för att utesluta LE hos poliklinisk patient
- Man får automatiskt hög sannolikhet om man har östrogenpåverkan (P-piller, graviditet, postpartum, östrogenbehandling)

Diagnostik av DVT

- Eftersom att PE och DVT är så nära besläktade och då behandlingen av dem är densamma anser man oftast att en bekräftad DVT kan likställas med en PE.
- Frånvaro av DVT utesluter dock inte PE. Detta då de flesta PE ej har synliga tromber (för att de då emboliserat eller sitter i bäckenvener där ultraljud ej ser dem väl)

Klinisk presentation

- Vanligaste symptomet: Kramp i nedre delen av vaden som håller i sig i flera dagar och vars obehag ökar med tiden.
- Ofta få (enbart milt obehag vid palpation av vaden) eller inga symptom.

Differentialdiagnoser

- Rupterad Bakers cysta: Plötsligt kraftigt obehag i vaden.
- Cellulit: Feber, frysningar
- Postflebit syndrom/venös insufficiens

Poängbaserat diagnosstöd

- När man skall utvärdera en misstänkt DVT är målet att avgöra om risken för DVT är låg eller inte låg. 
- 0p eller mindre = låg sannolikhet för DVT