dammet.
- Ingen ökad risk för bronkogent karcinom hos kolarbetare jämfört med standardbefolkningen om rökning tas i beaktning (de kanske röker i större utsträckning?). Detta skiljer kolexponeringen från kiseldioxiden och asbesten.

Silikos

- Mest prevalenta kroniska arbetsskadan i världen.
- Inhalering av kristallsikt kiseldioxid : I form av bla kvarts, kristobalit, tridymit (kvarts vanligaste orsaken till silikos av dessa)
- Patogenes: Kiselpartiklarna äts av makrofager och aktiverar dessa pga sin reaktivitet. Makrofagerna släpper ut IL-1, TNF, fibronektin, lipidmediatorer [PG, TX?], fria radikaler, fibrogena cytokiner [PDGF, TGF- β?]
- Kislet har mindre toxisk effekt när det blandas med andra metaller.
- Gruvarbetare som bryter hematitmalm kan ha mer kisel i sina lungor än vissa sjuka kvartsexponerade arbetare, men fortfarande ha en relativt mild sjukdom pga att järnet i malmen har en skyddande effekt.
- Silikosen detekteras vanligen av rutinmässiga röntgenundersökningar på asymptomatiska arbetare som utsatts för kiseldamm.
- Fina noduli hittas i övre lungorna, men påverkan på lungfunktion är oftast liten eller ingen.
- Symptom fås senare när sjukdomen progredierat till PMF. Då får patienterna pulmonell hypertension, cor pulmonale.
- Det tar lång tid innan man dör av sjukdomen , men arbetsförmågan kan vara kraftigt nedsatt pga minskad lungfunktion.
- Kiselexponering ökar risken för tuberkulos , troligen pga tillbakatryckande av cellmedierat immunförsvar och försvårande för makrofagerna att förstöra fagocyterade bakterier till följd av kiselkristallerna de ätit.
- Kiselkristaller är karcinogena.

Asbestos

- Asbestexponering ger parenkymal interstitiell fibros (asbestos), lokaliserade fibrösa plack eller diffus fibros i pleura, pleurala effusioner (extra vätska i pleuran), bronkogent karcinom, laryngealt karcinom, maligna pleurala och peritoneala mesoteliom
- Om exponeringen gör personen sjuk eller ej avgörs av asbestens koncentration, storlek, form och löslighet.
- Serpentin asbest är lockig och flexibel. Den fastnar lättare i de övre luftvägarnas mukus och transporteras upp ur lungorna. Den är dessutom mer vattenlöslig och lakas därmed ut ur lungvävnaden om den fastnat längre ned.
- Amfibol asbest är fibern rak, stel och spröd. Den är mest patogen. De amfibola asbestpartiklarna lägger sig raka i luftströmmen och passerar därmed längre ned i luftvägarna. De kan penetrera luftvägsepitelet där nere och komma in till den underliggande bindväven.
- BÃ¥da formerna kan dock producera asbestos och cancer.
- Asbesten orsakar fibros genom att interagera med lungmakrofager.
- Asbestosen ger progressivt förvärrad dyspné som uppstår 10-20 år efter asbestexponeringen . Vanligen får patienterna även produktiv hosta (sputum hostas upp)
- Sjukdomen kan förbli statisk eller progrediera till hjärtsvikt, cor pulmonale och död.

- Patienter har 5 ggr förhöjd risk att drabbas av bronkogena karcinom .
- Cigarettrökning i samband med asbestexponeringen höjer risken att drabbas av denna cancer mycket, rökning + asbest = 50ggr ökad risk för bronkialt karcinom.
- Risken för maligna mesoteliom är 1000-falt ökad (denna cancer är mycket ovanlig, 2-17 fall per 1000000 vanliga människor).
- Pleuraplack: Vita plack som sitter på viscerala/parietala pleura i hilushöjd. Kan även sitta på diafragma. Om de innehåller Ca är de patognomona för asbestos.

Läkemedelsinducerad och strålningsinducerad lungsjukdom

- Både akuta och kroniska skador på lungorna.
- Bleomycin , ett cancerläkemedel, ger pneumonit och interstitiell fibros pga direkt toxicitet hos läkemedlet och genom inkallande av inflammatoriska celler till alveolerna.
- Amiodaron (Cordarone) , ett antiarrytmiskt läkemedel, ger också interstitiell fibros och pneumonit.
- Strålbehandling av lungcancer ger akut pneumonit efter 1-6 månader hos 20% av alla behandlade patienter. Ger feber och dyspné oproportionerligt till mängden lunga som bestrålats. Kan läka ut med kortikosteroidbehandling eller övergå i kronisk strålningspneumonit.

Granulomatösa sjukdomar

Sarkoidos

- Den vanligaste idiopatiska interstitiella lungsjukdomen.
- Sarkoidos är en multisystemsjukdom med okänd etiologi.
- Karakteriseras av ickekaseös granulombildning i många organ och vävnader. I lungorna får man granulombildning i parenkymet och i mediastenala körtlar.
- Mykobakteriell och fungala infektioner kan också ge upphov till dessa granulom, så sarkoidosdiagnosen ställs först då dessa har uteslutits.
- Involvering av lungorna ger i många fall huvudsymptomen som gör att sjukdomen upptäcks.

Symptom

- Akut: Den akuta sarkoidosen presenterar sig typiskt med bilaterala ilskna fotledsartriter hos en ung kvinna. Patienten har feber, låg/ingen CRP och har oftast en tids hosta i anamnesen.
- Kronisk: Uveit/irit. LÃ¥ngdragen hosta.
- Hudutslag: Ses vid engagemang av huden. Rodnade utslag som gärna sätter sig i gamla ärr (efter operationer tex), vilka då ändrar form. Biopsi visar granulom. Erytema nodosum (knölros).
- Väldigt varierande förlopp.
- Helt asymptomatisk hos många individer.
- 2/3 av de som får symptom får respiratoriska symptom .