Sida 3 . Copyright Erik Boberg
-
15-50% av de drabbade vuxna utvecklar slutstegs (”end stage”) njursvikt
inom ett par år upp till 2 årtionden.
-
Prevalensen av den kroniska utvecklingen är mycket lägre hos barn
efter sporadiskt insjuknande.
-
Troligen genetisk
-
Vanligaste orsaken till glomerulonefrit
i världen.
-
Ökade nivåer cirkulerande IgA
ses hos 50% av patienterna (vanligen är dessa nivåer låga då IgA är en mukosal antikropp). Vissa individer har även cirkulerande IgA-innehållande immunkomplex.
Patogenes
Trolig patogenes:
GI- eller luftvägsexponering för antigen (virus, bakterier, matproteiner). Deponering i mesangiet (pga något fel i IgA-tillverkning som skapar extra mycket antikroppar och låter de hamna i blodbanan) [ärftlighet?]
-
Aktivering av den alternativa komplementvägen
och sedan skada på glomeruli.
-
Ses i mikroskop som
fokal proliferativ GN, mesangioproliferativ GN eller sällsynt som öppen månskäreformad GN.
- Deponerat IgA ses i mesangier i immunoflorescensmikroskop.
Klinisk bild
- Drabbar
barn och unga vuxna
- Börjar med hematuri
efter
icke specifik infektion
i övre luftvägarna.
-
Mikroskopisk hematuri
i 30-40% av fallen
-
5-10% får akut nefritiskt syndrom
- 25-50% får långsam progrediering
till kronisk njursvikt under en period av 20 år efter insjuknande.
-
Hematurin går vanligen tillbaka
efter ett par dagar för att sedan återkomma med ett par månaders mellanrum.
-
Hematurin följs vanligen av smärta i länden
(trakten kring njurarna)
- Orsakas av defekter i någon kollagen IV
:s 3 subenheter (
α3, α4, α5).
-
Mest känt är Alports syndrom
som orsakar nefrit, dövhet (nervmedierad) och olika ögonsjukdomar.
-
Skumceller bildas i njuren
till följd av proteinuri
-
Progression ger ökad glomeruloskleros
, vaskulär skleros, tubulär atrofi, interstitiell fibros.
-
Man kan tidigt se ett förtunnat GBM
i elektronmikroskop.
-
Vanligtvis X-länkad
,
α5 (
drabbar därför oftare män, vilka också har större risk att utveckla njursvikt)
-
Kraftig eller mikroskopisk hematuri och proteinuri
vid 5-20 års ålder, njursvikt mellan 20 och 50.
- Syndrom som inte hamnar under Nefritiskt eller Nefrotiskt syndrom .
Etiologi och patogenes
-
Immunologiskt medierad
i de flesta fall.
-
Idiopatisk
eller orsakad av
systemiska sjukdomar
eller
njursjukdomar
.
-
Delas in i tre grupper
beroende på immunologiska fynd:
-
Ant-GBM antikroppar
: Linjära deponeringar av IgG och (ofta) C3 på GBM. Antingen
idiopatisk
eller
”Goodpastures syndrom”
som innebär att antikropparna reagerar mot lungorna också.
- Denna typ är
viktig att särskilja
då patienterna kan
behandlas med plasmafores
som tar bort de skadliga antikropparna.
-
Immunkomplex:
Kan uppstå som komplikation till alla immunkomplex nefriter (poststreptokockal, SLE, IgA nefropati…).
Man ser
till skillnad från de andra formerna
spåren efter komplexdeponeringen
både vad gäller cellproliferation och florescensmikroskopi.
- Kan
oftast inte
behandlas med
plasmafores
-
ANCA-associerad (ANCA = Anti Neutrophil
Cytoplasmic Antibody):
Här saknas både anti-GBM antikroppar och immunkomplexdeponering. Kallas ofta idiopatisk. Namn uppstått då dessa antikroppar setts i relation till sjukdomen.
- Karakteriseras av skäror liggandes i glomeruli
(inne i bowmans utrymme) bildade av prolifererande parietala epitelceller och infiltration av monocyter och makrofager.
-
Initieras av segmental nekros av glomeruli
, brott i GBM. Därav deponering av fibrin till Bowmans utrymme och som svar på detta proliferation av parietala epitelceller och migration av leukocyter så de karakteristiska skärorna bildas.
-
Skärorna tar till slut över hela Bowmans utrymme
och trycker ihop glomeruli.
Klinisk bild
-
Snabbt avancerande förlust av njurfunktion
, med utseende som liknar det nefritiska syndromet (svår oliguri)
-
Progressionen liknar den hos nefritiskt syndrom
, fast med
mer uttalad oliguri och azotemi
.
Ibland
ses
proteinuri
som närmar sig de nivåer som karakteriserar
nefrotiskt syndrom
.
-
Patienter kan bli anuriska
(ingen urinproduktion) och behöva långtidsdialys eller transplantation.
- De med mer än 80% av glomeruli påverkade har en sämre prognos än de med färre än 80% påverkade…
-
Patienten dör inom veckor eller ett par månader
om inte behandling sätts in.