Sida 3 . Copyright Erik Boberg

Minne

- Delas in i korttidsminne (arbetsminne) och långtidsminne (episodiskt, semantiskt, och procedurminne)
- Glutaminerga neuron verkar viktiga för minnesinlagring. Inlagringen av minnen bygger på förändringar av neuronens synapser.

Korttidsminne (Arbetsminne)

- Kortvarigt , gör att vi minns ett uppslaget telefonnummer tillräckligt länge för att kunna slå det på telefonen.
- Sitter i främre och bakre associationskortex.
- För att inte dessa minnen skall gå förlorade så måste de lagras om till något av de andra långtidsminnena.
- Lagringen av korttidsminnet tros bygga på fosforyleringar av existerande proteiner pre- och postsynaptiskt. Fosforyleringarna förändrar proteinernas funktion så att signaleringen över synapserna förändras.

LÃ¥ngtidsminne

- Det finns flera typer av långtidsminne.
- Lagringen av långtidsminnen tros istället bygga på förändrat genuttryck hos nervcellerna som gör att de först förändras biokemiskt, och med tiden även strukturellt.
- Dessa förändringar leder till förändrad signallering (ändrade antal, typer av receptorer, förändrade intracellulära signalproteiner), men är mer långvariga än fosforyleringarna.
- Långtidspotentiering (LTP) är en typ av långvarig synapsförändring som grundar sig i aktivering av NMDA-receptorer (se ovan). Denna mekanism är främst associerad med emotionellt starka minnen, dvs med aktivering av amygdala i samband med en upplevelse.
- Långvariga minnen verkar också kunna uppstå via andra mekanismer, som blir viktigare när emotionellt oladdade saker skall memoreras, till exempel vid

studerande.

Episodiskt minne

- En typ av långtidsminne. Medvetet framtaget minne ( explicit minne ). Minne av händelser/händelseförlopp.
- När vi befinner oss i en situation tas den in som sensoriska signaler som sammanförs i associationscentra och bildar en tolkningsbild av situationen. Samtidigt påverkas vi emotionellt och dessa signaler läggs till.
- Känns signalerna tillräckligt starka eller viktiga för oss så kommer de att inpräntas som en händelse i vårt episodiska minne .

Semantiskt minne

- Explicit minne. Lagrar fakta (typ historiska datum, kungar, namn på huvudstäder, anatomiska strukturer i hjärnan).
- Man behöver inte själv ha upplevt det som lagras in.
- Beroende av fungerande temporallob. Lagras troligen på samma sätt som episodiska minnen.

Procedurminne

- Tas fram utan att man tänker på det (implicit minne)
- Lagrar förmågan att utföra olika procedurer , tex förmågan att kunna cykla.
- Hippocampus behövs inte för att lagra dessa typer av minnen. De lagras i lägre centra i hjärnan (striatum)
- Inlärning av nya rörelser startar med stark aktivitet i associationsareor i kortex (frontallob, parietallob). Aktiviteten i dessa områden blir sedan lägre och lägre ju mer automatiska de inlärda rörelserna blir.
- Motorisk inlärning verkar vidare till stor del bygga på att kopplingar inom MI (primära motorkortex) förstärks. Detta för att sammanföra funktionella grupper av neuron så att aktivitet lättare kan stimulera utförandet av dessa nya rörelser.

Åldrande hjärnan

Sinnesintryck

- Uppfattningen av sinnesintryck är beroende av både funktionen hos hjärna och ledande nerver, men också av funktionen hos de registrerande organen.
- Lukt, smak, känsel, syn och hörsel försämras. Smärtkänslighetens förändring är osäkrare.

Minnesförändringar

- Episodiskt minne: Förmågan att lagra in korttidsminnet som episodiska minnen försämras med åldern. Man kan dock kompensera för detta genom längre tid för inlärning, medvetna inlärningsstrategier eller bättre kontext i informationen.
- Semantiskt minne: Förmågan att återge fakta man lärt sig tidigare förändras inte mycket med stigande ålder
- Procedurminne: Det tar längre tid att lära sig ett nytt pianostycke när man blir äldre, men förmågan att spela ett redan inlärt stycke är helt bevarad.

Tänkande

- Problemlösningsförmågan försämras med åldrande . Kan vara kopplat till sämre funktion i det episodiska minnet (som är mycket viktigt för problemlösning).
- Förmågan att hitta på nya och kreativa lösningar på ett problem minskar också .
- Det tar längre tid för äldre att göra spatiala bedömningar , men de är lika korrekta som yngres diton.
- Språkfunktionen verkar vara mer intakt

Definition av demens

- Utvecklandet av sviktande minne och andra kognitiva defekter , medan normalt medvetande bibehålls kallas demens.
- För demensdiagnos krävs en varaktig nedsättning av minnet + minst en annan kognitiv domän.
- Demens är alltid en patologisk process och aldrig en del av normalt åldrande.

Orsaker till demensutveckling

- Primära neurodegenerativa tillstånd: Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom mfl
- Infektioner: Creuzfeldt Jakobs sjukdom, HIV encefalopati, neurosyfilis
- Vaskulära och traumatiska sjukdomar: Demens efter flera infarkter inom kort tid, kroniskt subduralt hematom. En kronisk liten nedsättning av hjärnans blodtillförsel ger med tiden kortikal atrofi och demens.
- Metabola och näringssjukdomar: Brist på Thiamin, B12, Niacin, endokrina sjukdomar
- LÃ¥ngvarigt alkoholmissbruk
- Övriga: Hjärntumörer, inlagringssjukdomar, toxicitet (kvicksilver, bly, bromider, mangan)

Minne och demens