Sida 6 . Copyright Erik Boberg

- Om spridning sker till kontralaterala hjärnhalvan blir pat medvetslös och anfallet har övergått från ett enkelt till ett komplext fokalt anfall.
- Om spridning sker till kortiko-talamo-kortikala banor kan grand mal inträffa. Sekundär generalisering.
- Om anfallet drabbar sensoriska kortex fås parestesier (”sockerdrickskänsla”, ”domning”) i kontralaterala kroppshalvan. Det kan spridas på samma sätt som det motoriska Jackson-anfallet, eller spridas till motor-kortex och då ge motoriska symptom.
- Anfallen kan även drabba andra områden (se bild) som tex synkortex, Brocas och Wernices areor och hörselkortex. Patienten får då symptom som korrelerar till drabbat område.

Fokalt anfall med medvetanderubbning

- Anfallet består tre komponenter: Aura, medvetandegrumling och automatismer. Alla patienter har inte alla komponenter, och de kan vara olika uttalade hos olika individer.
- Anfallen utgår oftast från temporallobens främre och mediala delar , men kan även utgår från basala eller mediala delar av framloben.

Aura

- Den del av anfallet som föregår medvetandegrumlingen och som därför kan beskrivas av pat.
- Vilken aura patienten får beror på vilket område det initiala anfallet engagerar.

Medvetandegrumling

- Varierar från uttalad till lättaste grad (nedsatt uppmärksamhet, lätta felreaktioner).

Automatism

- Ofrivilliga, mer eller mindre koordinerade motoriska aktiviteter
- Orofaryngeala , dvs smackningar, trutrörelser med munnen, tuggningsrörelser, sväljningar, repetitiva ord.
- Andra fenomen: Plockar med händerna, slår armar mot knän eller bordsskiva.
- Ambulatoriska automatismer: Pat går omkring etc.
- Ju mer avancerade rörelser desto ytligare är medvetandesänkningen. De mest avancerade automatismerna uppträder postiktalt.
- Ansiktsuttryck oftast frånvarande eller rädsla. Kan dock vara glatt, förnöjt, roat.

Autonoma symptom

- Ansiktsfärg: Rodnad eller blek
- Hjärta: Takykardi, bradykardi, arytmier
- Ögon: Pupillstorlek varierar.
- Ökad salivation, urinavgång, piloerektion

Epilepsisyndrom

Juvenil myoklon epilepsi

- Okänd orsak. Koppling till hereditet. Troligen polygen nedärvning.
- Ger generaliserade kramper
- Debuterar i tidiga tonåren.
- Bilaterala myoklona ryck som kan vara enstaka eller upprepade. Kommer ofta på morgonen och kan provoceras fram av sömndeprivering. Oftast blir pat ej medvetslös under kramperna.
- Absenser och grand mal förekommer också hos dessa patienter.
- Svarar bra på antiepileptika.

Lennox-Gastaut syndromet

- Orsakas av skada på CNS från trauma, infektioner, perinatal hypoxi/ischemi, samt av utvecklingsrubbningar. Syndromet är ett icke specifikt svar hos hjärnan på diffus neuronskada.
- Ger epilepsi (grand mal, atoniska, atypiska absenser) + patologiskt EEG (spike and wave 3Hz) +

försämrad kognitiv funktion oftast
- Dålig prognos pga svårkontrollerad epilepsi och pga underliggande sjukdom.

Mesial temporallobsepilepsi

- Vanligaste syndromet associerat med lokaliserade anfall.
- Beror av förändring i ena temporalloben med selektiva förluster av neuron, oftast i hippocampus.
- Uppstår oftast tidigt och en familjeanamnes, samt anamnes på feberkramper är vanligt.
- Anfallen föregås ofta av en aura, varpå patienten stannar upp och stirrar framför sig. Komplexa automatismer är vanligt. Postiktal desorientering, minnesförlust och dysfasi (om focus i dominanta hemisfären).

- Ger uni– eller bilaterala anteriora temporala spikes på EEG.
- På MR ses karakteristiska förändringar i hippocampus.
- Viktigt att diagnosticera då epilepsin ofta svarar dåligt på medicinering, men kan vara mycket effektivt hjälpt av kirurgi med borttagande av den drabbade delen av temporalloben.