—
+
C/A-delta fiber från nociceptor
A-beta fiber från tryckreceptor: Utgör en ”gate control” genom att stimulera hämmande interneuron och direkt hämma uppåtstigande smärtfibrer
Nedåtstigande neuron från inhiberande kärnor i PAG nucleus raphe magnus (NRM): Hämmar dels direkt på spinothalamiska neuron och via interneuron
Neuron i spinothalamiska banan som leder smärtimpulser till Thalamus (CNS)
NA, 5-Ht
Nedåtstigande hämmande signal till ryggmärgens dorsalhorn (lamina II)
NRM
(Raphe Magnus nucleus)
- Serotonerga cellkroppar
PAG
(Periaqueduktala grå massan)
- Del av retikulära formationen
-Påverkar direkt och via NRM fortledningen av smärtimpulser genom dorsalhornen.
- PAG
skickar efferenter till dorsalhornen
där kontakter mellan nociceptorers neuron och neuron i spinothalamiska banan påverkas dels direkt, dels via påverkan på interneuron.
-Skickar ut 5-HT som verkar ha en hämmande effekt på smärtsignalleringen
-NE från LC verkar också vara betydande.
Insulära kortex
-Kvalitet och lokalisation
Gyrus cinguli
-Emotionell anknytning, vilja att bli av med smärta
Amygdala: PAG får signaler från bla amygdala, den knut som har med våra känslor att göra. På så sätt kan smärtstimulit moduleras så att det korrelerar med den allvarlighetsgad vi uppfattar att det har.
Thalamus: PAG skickar också efferenter till thalamus som påverkar de intrathalamiska nuklei som har med smärtfortledning att göra.
Smärtimpuls från spinothalamiska banan.
Endorfiner: Via opiatreceptorer
- Leder smärtimpulser från ryggmärgen till thalamus där de kopplas vidare för tolkning i CNS.
-
I många fall får cellerna i spinothalamiska banan
afferenter från både hud och viscera från samma segment
. Detta kan vara en av förklaringarna till den
refererade smärta
som ofta upplevs när man har ont i inre organ och tror att smärtan kommer från huden
i närheten av organet.
-
En grov förenkling
delar in spinothalamiska banan i
två funktionella enheter
:
-
Den ena terminerar i laterala thalamus
(VPL, VPM – VMpo?) och skickar signaler vidare till
insulära kortex
. Denna signallerar
lokalisationen av smärtstimulit
och
dess kvalitet
(skarp, stickande, brännande osv).
-
Den andra terminerar mer medialt i thalamus
(MDvc) och skickar signaler till
gyrus cinguli
. Denna medierar
de emotionella aspekterna av smärta
, dvs vår uppfattning om smärtan som något negativt och vår vilja att bli av med den.
-
Det finns
flertal exempel på spinalnerver
som när de får signaler från
nociceptorer
, skickar vidare dessa till
andra nuklei än de i den dorsala kolumnen eller
thalamus
.
- Dessa leds
istället till nuklei i hjärnstammen
som kontrollerar blodtryck, HR, svettning, andning, muskeltonus, blås- och tarmfunktion mm (
retikulära formationen, PAG, nukleus parabrachialis)
.
- Dessa neuron ligger bakom de autonoma reaktioner vi får när vi känner smärta (svettning, ökad puls mm).
- Till lamina II i ryggmärgen
når (förutom de nedåtstigande neuron som kommer från PAG) bla
smärtfibrer
och
A
δ-
fibrer
som leder beröringskänslighets-signaler. Dessa kopplar om till interneuron som modulerar kontakten mellan andra C-fibrer och spinothalamiska banan.
-
Den röda figuren
till höger illustrerar ett hämmande interneuron i lamina II. Detta inhiberar kontakten mellan inkommande nociceptor-fibrer och uppåtstigande neuron som för smärtimpulserna till CNS.
- Neuronet stimuleras av nedåtstigande hämmande neuron från CNS och av inkommande signaler från tryckreceptorer (A-betafibrer).
- Neuronet hämmas av smärtimpulserna från nociceptor-fibrerna.
-
På detta sätt kan
aktivitet i de neuron som når lamina II hämma fortledning av smärtimpulser till hjärnan
.
- Detta kallas för
portvaktsteorin
och tros till exempel ligga bakom det faktum att man kan
lindra smärta med hjälp av att stryka sig på det onda stället
.
-
Serotonin
och
noradrenalin
är två substanser som har visats ha smärtmodulerande effekt i dorsalhornen.
-
Lamina II (eller
substantia gelatinosa
)
har visats innehålla stora mängder
opiater
och
opioidreceptorer
. Detta tros vara bidragande till dessa ämnens analgetiska funktion på denna nivå.
+
+
—