Sida 2 . Copyright Erik Boberg

Varför sover vi?

- Antalet synapser (virtuella) verkar minska under sömnen. Detta tolkas som att sömnen behövs för att rensa ut onödig information vi samlat på oss under dagen.
- Andra teorier: Energisparning, rensning av slaggprodukter, uppbyggande av energireserver.
- Total sömnbrist: Död efter 2-3 veckor
- Ett ökat födointag till trots får de som drabbas

viktnedgång.
- Huden skadas på grund av infektioner.
- Dödsfall sker till följd av total kollaps av cellbundet immunförsvar och efterföljande invadering av tarmbakterier.
- Ingen REM-sömn: Död efter 4-6 veckor

Kronisk sömnbrist: (ej total sömnbrist, bara kroniskt för lite sömn)

- Hormonella förändringar: Sömnbrist ger kraftig ökning av TRH, minskning av prolaktin, minskning av GH (GH insöndras i stort sett bara under första djupsömnen), ökning av kortisol under natten.
- Viktökning: Ghrelinnivåer ökar, leptinnivåer sjunker. Man blir hungrig och går upp i vikt.
- Andra effekter: Glukosintolerans (ökad risk för diabetes), ökade blodfetter, ökning av proinflammatoriska cytokiner.
- Hjärnan är det enda organ som fundamentalt ändrar sin aktivitet under sömnen . De andra sänker bara sin aktivitet jämfört den vakna.
- Alkohol– och tablettberoende: Risk för dessa ökar vid kronisk sömnbrist då pat tar till dem för att kunna sova.
- Cancer: Rent nattarbete ökar risken för cancer, särskilt bröstcancer.

REM-sömn

- Inträffar med intervall av 1-2h och pågår initialt i c:a 10 min, varefter intervallen ökar uppemot 30 min senare på natten. EEG är desynkroniserat och personen rör ögonen snabbt som om han ser på objekt som rör på sig.
- Ögonrörelserna verkar relateras till innehållet i drömmen. En person som fått en skada på tex högra hemisfären och därför förlorat sitt synfält på vänster sida har bara ögonrörelser åt den friska sidan.
- Under REM drömmer vi i störst utsträckning.
- Kortex är under REM-sömn lika aktivt som när vi är vakna , men kopplingarna till thalamus är delvis borttagna.  Vi är också fysiologiskt paretiska pga kraftfull hämning av ryggmärgsneuron. Detta för att vi inte skall leva ut våra drömmar...
- CBF, metabolism, proteinsyntes i hjärnan kan vara högre än i vaket tillstånd.

Sömn

16

8

4

0

REM-sömn

Ytlig sömn

Djup sömn

Vakenhet

Ålder

1-15 dagar

2-3 år

19-30 år

50 år

90 år

6h

8h

12h

Växande barn: Stort sömnbehov , GH utsöndras i stor mängd under tidiga nattens djupsömn.
- Mycket REM hos nyfödd då REM har med hjärnans mognad att göra

Vuxna och äldre: Minskad deltasömn (djupsömn) Äldre har mer vakenhet under natten.
- Förändrad sömnkvalité.

Rapid eye movement (REM)

I

II

III

IV

- Om vi ackumulerat en sömnbrist så sover vi effektivare (kortare fas II och III, längre fas IV och V). På detta sätt kan en ackumulerad sömnbrist på 5 timmar under veckan tas igen med en ökad sovtid på 3-4h under helgen.

Sömnfaser (I-IV)

- Gradvis djupare sömn (IV är djupaste sömnen) under vilken EEG-kurvorna får större amplituder och blir långsamma och oregelbundna ( α- mönstret försvinner). Mönstret i fas 3 och 4 är ofta δ- aktivitet (långsamma vågor med hög amplitud).
- δ- aktiviteten uppkommer av att alla celler i kortex slår (signallerar) ”i samma takt” när vi sover.
- Djupsömnen (stadie IV) är den som ger oss pigghet. Det är tortyr att hindra någon från att få sin djupsömn under längre tid.

Vaken

Sömncykler

- Vi går från stadie I-IV när vi somnar , sedan REM (efter c:a 1-2h). Sedan tillbaka till II och nedåt…
- Även andra cykeln går ned till

stadie IV innan REM.
- Senare cykler går bara ned till stadie II eller III innan REM.
- REM infaller med 1-2h mellanrum och denna fas blir längre och längre under natten (10 min i början upp

mot 30 min på slutet).
- Bilden är enl vår föreläsare missvisande då REM i själva verket är det djupaste sömnstadiet (på bilden ser det ut att vara i paritet med stadie I).