Sida 4 . Copyright Erik Boberg
- Teofyllin
- Fenylpropanolamin
(Rinexin)
- Betastimulerare
- Betablockare:
Mardrömmar
- Steroider
- L-dopa:
Mardrömmar, parasomnier
- Bromokriptin:
Dopaminagonist
- SSRI
- Hypnotika:
Kan paradoxalt nog ge sömnbesvär. Aktuell behandling kan vara orsak till accentuerade sömnbesvär. Toleransutveckling vid hypnotikabehandling, liksom abstinens vid utsättande, kan ge sömnbesvär.
- Kaffe:
Särskilt om det intas på kvällen.
- Alkohol
- Klagomål
på att
inte falla i sömn
, eller
svårighet att bibehålla
sömn, eller
sömn
som
inte ger välbehövlig vila.
- Sömnstörning minst
3ggr/vecka under 1 månad
- Tydligt personligt bekymmer
eller interfererar med det personliga fungerandet i vardagslivet.
- Förlängt insomnande:
>30 minuter
- Avbruten sömn:
Vakenhet under natten överstigande 45 min eller > 3 uppvaknanden
- För tidigt uppvaknande:
Totalsömntid < 6h eller < 80% av tidigare sömntid.
- Trötthetskänsla
, sömnighet, energiförlust
- Värk
och stelhetskänsla
- Nedsatt koncentration
och minnesförmåga
- Irritabilitet
och sänkt stämningsläge.
- Avbruten sömn
orsakas oftare av kroppslig sjukdom än svårighet att somna: Smärta, hjärtbesvär, astma, andra andningsbesvär, läkemedel, alkohol.
- För tidigt uppvaknande:
Melankolisk depression. Alkoholmissbruk
- 50-60% av patienter med långvarig insomni
har en depressiv diagnos: Melankolisk depression, egentlig depression eller dystymi.
- Andra psykiatriska sjukdomar med insomni:
Ångesttillstånd (GAD, panikångest, i viss mån fobier). Personlighetsstörning i vissa fall. Psykos och mani kan ha sömnstörning som första symptom.
- Demens, organisk hjärnskada, förvirring:
Sömnstörningen är ofta det som i första hand kräver behandling.
- Missbruk:
Alkohol och andra droger.
- Smärtsamma sjukdomar:
Artros, artriter, lumbago. Sömnbesvären kan användas som ett mått på om besvären behandlats adekvat.
- Sömnbesvär sänker smärttröskeln:
Negativ spiral med smärta och insomni.
- Gastrointestinalt:
Ulcus, GERD
- Hjärta:
Coronarinsuff, Cor incomp
- Endokrina rubbningar:
Tyroidea (hypertyreos) ffa
- Urinvägar:
Prostataförstoring kan ge nattliga miktioner, otillräcklig ADH under natten (SIADH) likaså.
- Restless legs:
Obehagliga, krypande sensationer i benen som kommer nattetid och som avtar om man rör på benen. Stör insomnandet. Nattliga myoklonier som kan störa sömnen. L-dopa eller dopaminagonister kan hjälpa.
- Imperativa insomningsperioder:
Sömnattacker. Svårighet att bibehålla kontinuitet i
både vakenhet och sömn
.
- Sömnattacker dagtid
(1-8/dag). Oftast på eftermiddag/kväll
- Duration:
sekunder-timmar. I snitt 20 min.
- 25% har ingen föregående känsla av sömnighet
- Kan förebyggas
med planerade tupplurar
- Nattsömnen störd
hos 75% av pat. Ökat antal uppvaknanden, mardrömmar. Många behandlas med hypnotika.
- Kataplexi:
Anfall med förlust av muskeltonus. Också krav för diagnos. Kommer i samband med sinnesrörelse. Skratt är den vanligaste triggern. Ej medvetandesänkning. Beror av postsynaptisk spinal inhibition, senreflexer kan ej utlösas. Duration 5-30 sek (kan pågå i 30 min!)
- Hypnagoga hallucinationer:
Hallucinationer (oftast syn-, kan vara hörsel-/sensoriska) kopplade till insomnande. Ofta känsla av fara. Oftast vid 1:a insomnandet. Kopplat till dagdrömmar av hallucinatorisk karaktär.
- Sömnparalys:
Pat vaknar och kan inte röra sig på en liten stund. Duration några sek-15 min. Bryts av yttre stimulering (partner knuffar till en). Skrämmande!
- Debut:
Vanligen i tonåren (medel 19 år).
- Prevalens:
20/100 000. Sannolikt underdiagnosticerat.
- Förlopp:
Livslång sjukdom.
- Konsekvenser:
43% arbetslösa, 50% deprimerade,
mycket farliga i trafiken!
Får ej ha körkort.
- Etiologi:
98% HLA-DR2/15 (DQB1*0602/DQA1*0102). Minst 2 gener involverade, multifaktoriell transmission. Omgivningsfaktor (sannolikt infektion) delar ansvaret!
35% konkordans
mellan enäggstvillingar. Brister i orexin/hypokretinsystemet kan ligga bakom.
Sömnstörningar |
Insomnier (Disorders of initiating and maintaining sleep)
- För kort eller får dålig sömn
för att man skall kunna fungera väl på dagen. |
Oftast sekundär: Psykisk störning, läkemedel, somatisk sjukdom |
Primär insomni: Ej påvisbar bakomliggande sjukdom/psykiskt tillstånd/psykologiska faktorer:
Insomnin alltid funnits, oftast sedan barndomen. Finns både i perioder med gynnsamma sociala omständigheter och vid mer problemfyllda perioder. Tycks inte påverkas av yttre omständigheter. |
Hypersomnier (Disorders of excessive sleepiness)- Farligaste sömnsjukorna |
Narkolepsi |
Sömnapnésyndrom |
Parasomnier |
Somnambulism: Sömngång |
Bruxism: Tandgnissling |
Pavor nocturnus: Nattskräck |
Periodiska benrörelser: Restless legs |
Dygnsrytmrubbningar
- Fasförskjuten dygnsrytm
med dålig anpassning till det sociala 24-timmars dygnet. |
Försenad sömnfas med oförmåga att sova före tex 03:00 på natten. Dock kan man sedan sova 6-8h. |
Skiftarbete (särskilt bakåtroterande scheman) och flygning över flera tidszoner (Jet Lag) är andra typer av rytmstörningar. |
Åldrande: Kan ge tidigt sänggående (20:00) och uppvaknande vid 03:00. |