Rygginsufficiens:
Trötthetskänsla, mer än smärta i ryggen. Upplevd svaghet/stelhet.
Lumbago:
Smärta och stelhet. Ofta hastigt isättande. Ofta efter lyft. Ofta debut på morgonen vid uppstigande.
-
Vesäntligen smärtfri ställning kan ofta finnas
.
-
Smärtan kan vara svår.
Klingar ofta av efter några dygn.
-
Utstrålning
till ljumskar/skinkor kan förekomma, men typisk ischias-utbredning saknas.
Lumbago-ischias:
Blandform med både rygg och bensmärta.
Röd flagg: De följande faktorerna indikerar en mer allvarlig eller specifik genes till smärtan. Hittas dessa bör utredning påbörjas.
- Ã…lder < 18 / > 55Â Â Â Â Â Â Â Â Â
- Trauma
- Konstant progredierande nattsmärta:
Tumörmisstanke.
- Känd cancer:
Metastaser/tumörer som klämmer på ryggmärg/nervrötter kan ge smärta. Skelettmetastaser i ryggraden ger smärtsamma patologiska frakturer.
- Systemisk steroidbehandling:
Osteoporosrisk
- Missbruk:
Ökad risk för infektioner i ryggraden.
-
HIV:
Ökad infektionsrisk
-
Viktförlust:
Cancertecken.
- Nedsatt allmäntillstånd:
Ökad infektionsrisk
-
Feber:
Infektionstecken
-
BestÃ¥ende, svÃ¥r rörelseinskränkning  Â
- Intensifierad smärta vid minsta rörelse:
Fraktur?
- Strukturell deformitetÂ
- Svårighet att urinera/känna tröngning till urinering:
Cauda equina syndrom eventuellt. Avlastning av blåsan med KAD kan vara nödvändigt.
- Nedsatt analsfinktertonus / avföringsinkontinens / ridbyxanestesi:
Misstänk cauda equina.
Ger sällan eller aldrig neurologisk påverkan.
- Metastasgivande tumörer:
Bröst-, prostata-, lung-, och njurcancer ugör källan till 80% av de metastaser man finner i skelettet. Ev prostata-/bröstpalpation vid misstanke.
-
Primär malignitet i kotpelare/ryggmärg
mycket ovanligt.
-
Symptom:
Dov, molande värk som ofta inte är rörelse-/lägesbetingad. Smärtan progredierar under månader, men kan förvärras akut pga tex en patologisk fraktur. Nattlig värk vanligt, smärtan kan kännas värre i vila. Nattliga svettningar, viktnedgång, aptitlöshet, oförklarlig feber.
-
Kan ge uttalade neurologiska bortfall.
Dessa uppstår vanligen subakut under timmar till dygn och är viktiga att diagnosticera då de tex kan ge blåspares. Behandling sker med högdos steroider akut och sedan med kirurgi eller strålning (myelom, lymfom, leukemi, småcellig anaplastisk cancer).
-
Slätröntgen ger diagnos.
Frikostig vid misstanke. Utvidga med MR för att utreda neurologiska bortfall.
-
Förträngning av spinalakanalen pga degeneration.
Oftast i ländryggsnivå. Diskdegeneration med åtföljande osteofyter och facettledsartros, samt förtjockning av lig flavum (ligament som förbinder ryggkotornas kotbågar) ger försnävning av spinalkanalen.
-
Symptomen liknar claudicatio intermittens
(ansträngningskorrelerad värk i benen som upphör i vila). Kallas därför ibland
pseudoclaudicatio, spinal eller neurogen claudicatio
.
-
Ger förutom värken
gångsvårigheter och domningar.
Smärtor sitter i
rygg + lårens fram-/baksidor.
-
Mer plats i spinalkanalen i sittande samt vid framåtböjd gång
(tex när man går med kundvagn/rullator, sitter eller cyklar), varför pat ofta är besvärsfri då.
-
MR/CT
för diagnos. Ytarean av durasäcken i nivå med intervertebraldiskarna beräknas och < 75mm
2
anses patologiskt.
- Behandling:
Oftast konservativ, då symptomen oftast ej progredierar och kan gå tillbaka. Vid uttalad förkortad gångsträcka ev operation med
laminektomi
.
- Icke rygglokaliserad diffdiagnos: Besvärlig ryggvärk. Dunkömhet över njurlogerna. Urinsticka + infektionsparametrar + odling.
-
Tryck mot centrala delarna av nervflätan
i ländryggen. Ridbyxanestesi, perianal anestesi, svårigheter att känna blåsfyllnad, urininkontinens/urinretention. Försämrad kontroll över analsfinktern, nedsatt sfinktertonus. Svår värk i ett eller båda benen.
-
Viktig att utesluta
då konsekvenserna av urinretention är allvarliga! Blåsan kan också skadas irreversibelt om dess uttöjning får kvarstå för länge.
-
Även tex långvarig behandling med smärtstillande, muskelrelaxantia och sedativa, samt alkoholkonsumtion
kan ge blåspares.
Differentialdiagnostiken
görs mha noggrann neurologisk undersökning och ev cystometri, vilken mäter sensibilitet och motorik hos blåsan..
Uttalad, multipel orsakar smärta och stelhet i ländryggen. Palpationsömhet. Smärta vid flexion i ländryggen. Kroniskt förlopp.
Diffus, dov, molande smärta med dygnsvariation. Ökar nattetid. Förbättras av att pat går upp och rör lite på sig. Förbättras ej vid avlastning. Stelhet och palpationsömhet över SI-leder och intraspinalt förekommer.
(belastningsbild) + i 45 graders vridning.
- Behandling:
Smärtlindring + ev korsett vid lindrigare glidning, liten risk för progress och lindriga besvär (vanligast). Mer uttalade fall opereras med steloperation i de drabbade segmenten.
-
Direkt spridning
. Direkt spridning efter kirurgi vanligen.
- Hematogen spirdning
från luftvägs– urinvägs och hudinfektioner.
- Ökad risk:
IV-missbrukare, HIV-smittade, immunosupprimerade, tuberkulospatienter, KAD-bärare, ryggopererade (speciellt om smärtfritt intervall efter op)
- Bakterier:
S aureus 2/3, G– stavar 1/3. Blododlingar pos i 50%. Säker odling med punktion i rtg-genomlysning.
- Symptom:
Dov, svår, ihållande värk + rörelsebetingad smärta. Tilltagande under 1-2 veckor. Höga infektionsparametrar + feber. Neurologiska bortfall och radikulär smärta förekommer.
- Status:
Lokaliserad palpations– och perkussionsömhet över drabbad kota/kotor. Smärtinskränkt rörlighet (pat stöder sig på armarna när denne skall resa sig, likt en muskelsvag)
- Differentialdiagnoser:
Kan te sig på många sätt och misstas ofta för bukåkomma, pneumoni, gynekologisk sjukdom. Detta pga smygande förlopp, att tillståndet är ovanligt och att smärtorna kan vara fortledda.
- Akut remissfall.
Adekvat antibiotikabehandling tidigt ger en bättre prognos.
- MR:
Standard för diagnos. Fråga efter epidural abscess också.
Ringa trauma oftast. Vanligt i nedre bröstryggen. Lokal palpationsömhet. Diagnos med slätröntgen.