- Utbredd / progredierande motorisk svaghet / gångstörning      
- Misstänkt inflammatorisk systemsjukdom        
- Gradvis insättande symptom < 40 års ålder: Tumörtecken.
- Morgonstelhet/nattlig värk som förbättras av att man går upp och rör på sig: Tecken på reumatisk sjukdom
- Ihållande rörelseinskränkning   
- Perifert ledengagemang: Tecken på reumatisk sjukdom
- Irit, hudutslag, colit, uretrit: Kan orsakas av/vara parallellfenomen i reumatisk sjukdom
- Hereditet

Fråga efter: Tidigare besvär, debut, duration, trauma,

arbetsrelaterade besvär, andra sjukdomar. Smärtteckning där patienten själv i lugn och ro fyller i och beskriver utbredning av smärtan.

Fysikalisk undersökning

Inspektion/palpation: Deformitet, palpationsömhet

Motorik/sensorik: Gångmönster, rörelseinskränkning. Dorsiflexion i fotled och stortå. Akilles och plantarreflexer. Nålstick medialt, lateralt och dorsalt på foten (skilja vasst från trubbigt?). Neurologiska bortfall saknas vid lumbago.

Minskad böjförmåga i ryggen: Föreligger ofta vid lumbago. Ej sensitivit/specifikt för någon diagnos alls. Kan ligga till grund för utvärdering av aktiveringsprogram.

Smärtskolios: Ryggen lutar sig över åt den smärtande sidan pga muskelkramp. Vanligt vid lumbago.

Feber: Saknas ofta vid lågvirulenta spinala infektioner. Intensiv, lokal ömhet över ryggen är sensitivt, men ej specifikt för infektion.

Lasègue och korsad Lasègue: Bör göras för bedömning av ev ischias eller neurogen claudicatio. Vid enbart lumbago är Lasègues test negativt.

Nedstämdhet, kognitiva och psykosociala faktorer: Kan ha betydelse för smärtupplevelse vid subakut/kronisk ryggsmärta. Utvärdera dessa faktorer i dessa fall.

Längdminskning > 4cm: Jämfört i tidig vuxen ålder talar starkt för kotkompressioner.

Labbprover

Rutinmässigt: LPK, CRP, SR, urinsticka, temp

Radiologisk undersökning

MRT: Ger mycket information. Har dock inte förbättrat diagnostiken vid vanlig ryggvärk. Svårt med tolkningen, stor risk för överdiagnostik då MRT-förändringar ses hos majoriteten av friska medelålders och äldre. Framför allt indicerat vid neurologiska bortfall eller vid misstanke om tumör/metastas/infektion.

Konventionell röntgen: Leder sällan till diagnos under första månaden av besvär. Undantaget är vid “röd flagg” då det kan vara indicerat.
- I akut skede: Endast vid trauma eller då anamnesen ger stark misstanke om tumör eller infektion.
- 1-2 månaders anamnes: På unga för att utesluta spondylolistes, tumör och infektion. På äldre för att utesluta primär tumör, metastas eller kotkompression pga osteoporos.
- 2-3 månaders anamnes: Alla patienter med denna duration på ryggbesvär bör röntgas då 80-90% av patienter med ryggont blir symptomfria efter denna tid.

Scintigrafi: Kan ofta tidigare än röntgen visa på metastas/tumör eller infektion. Bra screeningmetod för att bedöma metastasförekomst.