Högre sittande diskbråck: Förekommer även i thorakal- och cervikalryggen. Kan ha massiva neurologiska symptom och dramatiskt förlopp.

Diagnostik

Svårt med nivådiagnostiken: Rörelser involverar flera segment. Segmenten överlappar ofta varandra med 50%. Diskbråcken kan involvera flera segment. Annan patologi kan ge neurologiska bortfall, detta blir vanligare ju äldre patienten är, varför det diagnostiska värdet av neurologiska bortfall sjunker med åldern.

Motorik: Tågång: S1-nervroten. Hälgång: L5-nervroten.
- Svårighet att aktivera muskler pga smärta är vanligt. Försök skilja detta från äkta svaghet.
- Atrofier: Uppstår efter några veckor av symptom. Lättast att påvisa (genom mätning) är Quadriceps femoris, peroneus-musklerna, gastrocnemius, samt de korta tåextensorerna.
- Sfinkterfunktion: Kan patienten tömma blåsan? Känner patienten fyllnad? Analsfinktertonus vid per rectum, antingen får patienten klämma själv eller så testas bulbocavernosus-reflexen.

Reflexer: Akillesreflexen: S1-nervroten. Patellarreflexen: L4-nervroten (mer sällsynt pga att diskbråcken ej ofta sitter i denna nivå).
- Avled patienten genom att be denne kraftigt trycka ihop handflatorna medan du testar. På så sätt minskar den centrala reflexhämningen.

Sensibilitet: Fråga efter känselnedsättning. Undvik ledande frågor.
- Testa ytlig beröringssensibilitet: Eventuellt även vasst-trubbigt enligt dermatomkartan.
- Testa särskilt sakrala rötternas utbredning vid misstanke om cauda equina: Sätesregion + perineum + yttre genitalia

Smärta: Utstrålning under knät talar för diskbråck. Enbart rygg/lår talar emot. Lasègues test talar starkt för diskbråck om smärta uppkommer vid 20-30 graders lyft av benet.
- Ytterligare provokation kan göras genom att patienten böjer på nacken eller att undersökaren dorsalflekterar foten vid Lasègues test.

Ett diskbråck med rotkompression ger radikulär smärta (smärta som involverar delar av, eller ett helt dermatom) i de drabbade nervernas dermatom pga att de kläms åt av den hernierade disken.
- Smärtan accentureas ofta av aktiviteter som höjer det intraspinala trycket, tex hostning, krystning eller nysning.

Andra orsaker till radikulär smärta: Inflammation, tumörer, mfl processer som trycker på/irriterar medulla, nervrötter, plexus eller perifera nerver.

Vanligast (95%)  i L4-L5 och L5-S1 nivå. Bråck i L4-L5 påverkar nervrot L5 (som ju går ut under L5, men passerar L4-L5 på väg ned). Bråck i L5-S1 påverkar nervrot S1 i analogi med ovan.

Diskbråck

Patogenes

Uppstår när anulus fibrosus spricker och nucleus pulposus tränger ut i omgivningen: Detta i sin tur beror av åldersrelaterad degenerering.
- L4-L5 och L5-S1 drabbas oftast: Dessa är utsatta för störst tryck och degenererar snabbast.
- När nucleus pulposus trycker mot medulla eller en spinalnerv utlöses en inflammatorisk reaktion som irriterar nerven.  Denna reaktion ger upphov till smärtor i nervens dermatom (radikulär smärta), samt kan ge dysfunktion av de muskler som den innerverar.
- Det är även möjligt att diskdegenerationen i sig är smärtsam då diskbråckspatienter av och till under en längre tid ofta har ryggsmärtor. Dessa kan föregå själva hernieringen som vanligen ger en akut isättande stark smärta, vilket överskuggar de tidigare problemen.
- Ett centralt diskbråck kan påverka ryggmärgen direkt eller cauda equina (om det sitter under nivå L1-L2). Detta ger påverkan på flera/alla underliggande segment och kan ge svåra symptom i form av tex blåspares och analsfinkterpares, bilaterala smärtor och ridbyxanestesi.

Diskbråcken delas in i:
- Buktande disk: Ej trasig anulusfibrosus, men buktande nucleus pulposus
- Inkomplett diskbråck: Anulus fibrosus perforerad, nucleus pulposus tränger ut (subligamentär perforation)
- Komplett diskbråck: En bit av nucleus pulposus har trängt ut och ligger för sig själv utanför anulus fibrosus (sekvestrerat diskbråck)