ovanliga samt då ledstelhet efter immobilisering också är ovanligt.
- Om enbart gips inte räcker
för att bibehålla läget kan man borra in stift i benen genom huden. Sedan fäster man stiften i gipset. De tas bort när läkningen har kommit såpass långt att enbart gips är tillräckligt.
- Frakturer som dock måste opereras
är sådana som riskerar att annars orsaka felställningar i leder och fyser. Fraktur av laterala humeruskondylen är ett sådant exempel. Dessa skador går genom både metafys och epifys (Salter & Harris 4) och riskerar att ge progredierande deformitet om patienten läker med felställning.
- Yngre barn—bättre läkningsförmåga:
Femurfraktur hos nyfödd läker på några veckor. Hos ett äldre barn på 6-8 veckor och hos en vuxen på 3 månader.
-
Fraktur ger ökad genomblödning till fysen:
Detta gör att det frakturerade benet inte sällan blir något längre än vad det annars skulle ha blivit. Dessutom ger en fraktur frisättning av tillväxtfaktorer lokalt. Man kan därför tolerera eller till och med
eftersträva
att vissa barnfrakturer, tex femurdiafysfrakturer, hos barn
läker med en viss omlottställning
.
- Tillväxten gör att felställningar i stor grad kan korrigeras
och att reponeringen inte behöver vara lika exakt som hos vuxna. Ju närmare leden frakturen är belägen (nära aktiva tillväxtzoner) och ju yngre patienten är desto större felställningar kan accepteras.
- Remodellering av felställningar
är effektivast om felställningarna är i samma plan som intilliggande led rör sig i. Då korrigeras de med c:a 1 grad / månad.
-
Varus/valgus och rotationer:
Korrigeras betydligt sämre. C:a 1 grad / år.
- Mekanismen
bakom korrigeringen är inte känd. Tillväxtplattorna har en inneboende ”strävan” efter att stå i rät vinkel mot riktningen av de huvudsakliga krafter som verkar i leden. Cellerna i övre tillväxtplattan kan registrera belastningen på leden och samordna tillväxten i fysen så att felställningar i viss mån korrigeras. Felställningar > 25 grader kan dock sällan korrigeras.
- Behandling:
Oftast lätt, särsklit som det ofta rör sig om lågenergitrauma. Misslyckas diagnostiken eller behandlingen kan det dock leda till livslång invaliditet. Efter någon vecka försvåras reposition av den begynnande läkningen.
- Behöver sällan opereras:
Detta då läkningen är snabb, tromboser, trycksår och infektioner är
|
Barnfraktur |
Allmänt |
Handläggning |
Fysslutning (början-slut) |
|
Distal radiusfraktur |
- Vanligaste barnfrakturen
|
- Reponering + gips i 3-5 veckor |
Radius: |
|
Underarms-fraktur |
- Tjockt periost styr frakturändarna rätt och möjliggör sluten reposition och gipsning. |
- 2 månaders gipstid. Långsam läkning. Kortare gipstid ger risk för refraktur. |
- |
|
Armbåge |
- Svår diagnostik: Skelettet består till stor del av brosk som ej ses på röntgen. 3 av 4 sekundära benkärnor i området utvecklas sent (efter 7 års ålder) |
- Suprakondylär humerus: Oftast sluten + gips. Perkutana stift om kraftigt dislocerad. Pga risk för kärlskada ofta indicerat med obs på sjukhus efter reposition. |
Humerus (först):
Ulna (sist): |
|
Femur |
- Kraftigt våld krävs för proximala femur. Trafikolycka tex. Allvarlig fraktur. Kan ha ringa felställning. Stor risk för avaskulär nekros av caput (40%). |
- Proximala femur: Oftast öppen reposition. Prioritet över de diafysära som ej har samma komplikationsrisk. |
Trochanter major: |
|
Vanligt med öppen reposition |
Ganska vanligt med öppen reposition |
|
- Collum femoris |
- Armbågar (distala humerus, proximala radius och ulna) |
