Sida 1 . Copyright Erik Boberg
- Dålig isolering pga
liten andel underhudsfett och brunt fett.
- Stor kroppsyta i förhållande till volym
ökar förlusterna
- Värmeförluster stimulerar ökad energianvändning
för att hålla värmen. Detta ger stor glukos– och fettförbrukning och barnet har svårt att orka med detta.
- Kuvösens främsta uppgift
är att hålla barnet varmt.
35 C
30 C
W/m2
Omgivnings- temperatur
Termoneutrala zonen:
Minimal energimängd krävs för upprätthållande av rätt kroppstemperatur
- 36 grader
för naket barn som väger 1000g
- 32 grader
för fullgånget barn
Uppvärmnings- energi
Svettning (värme– avgivande)
- Svettkörtlarna är inte helt utvecklade
hos mycket preterma barn, så temperaturen i kuvösen får inte vara för hög.
- Stora vätskeförluster
kan dock uppstå pga ”non sensible evaporation” genom huden (avdunstning av vätska).
- Kuvösen
bör därför hålla en
viss luftfuktighet
- Normal diures:
1ml/kg/h
- Na kan inte reabsorberas i njurarna före v 35:
Detta innebär att man måste tillsätta parenteralt eller peroralt natrium innan dess.
- 2-8mmol/kg/dygn
måste tillsättas.
- Största problemet hos för tidigt födda
- Surfaktantproduktionen
har inte kommit igång och detta gör att compliance i lungan är för låg, vilket ger risk för atelektaser och IRDS (Infant Respiratory Distress Syndrome)
- För tidigt födda barn får också
frekventa apnéer.
- Tål inte högt syrgastryck:
Van och inställd på 5kPa som det får intrauterint.
Scavengersystemen
för att ta hand om fria syreradikaler är
inte fullt utvecklade
och detta kan vara en bakomliggande orsak till
bronkopulmonell dysplasi
(kronisk lungsjukdom som prematura barn riskerar att få).
- Vanligt hos prematurer:
Särskilt störd blir slutningen vid IRDS, eller infektioner (vilka genom prostaglandinbildning håller den öppen, eller återöppnar den när den är på väg att slutas).
- Symptom:
Blåsljud, hjärtsvikt, apnéer. Hos c:a 25% av alla med VLWB (Very Low Birth Weight — < 1500g).
- Suga på napp och svälja
kan barnet först >34v ålder. Innan dess sondmatning varannan timme eller TPN.
- Svårt att tömma ventrikeln
och får ofta retentioner, särskilt vid infektion.
- Tarmrörelser kan vara hämmade:
Detta gör tarmarna utspända och risken ökar om barnet har CPAP.
- Nekrotiserande enterokolit: Komplikation till tarmproblemen med fri gas i buken, blodiga diarréer, uppspänd buk. Kan kräva tarmresektion (eller i lindrigare fall tarmvila med TPN + flagyl).
- Autoreglering av blodflöde
fungerar inte optimalt. Svängande system-BT kan ge hypoperfusion och infarkter, eller hyperperfusion och blödning.
- 25% av Extreme Low Birth Weight (ELBW—401-1000g)
får infarkt, periventrikulär leukomalaci (PVL), eller intraventrikulär blödning (IVH).
- Mycket prematura barn är känsliga för störningar:
De kan få apnéer och BT-fall vid för mycket manipulation.
- Undviker i största möjliga mån provtagning och undersökning.
Hands off.
- Lätta smekningar från föräldrar
har dock positiva effekter på bla andningen.
- Prematurer missar den intrauterina tillväxtspurten
i slutet av 3:e trimestern.
- De är små
och
växer sämre
extrauterint än vad de skulle gjort om de varit kvar i
uterus.
- Matas extra och ofta!
Varannan—var 4:e timme beroende på prematuritet.
- Trots extra matning
växer de inte ikapp förrän efter 1,5—2 år