Sida 2 . Copyright Erik Boberg
Fettlösligt, i bröstmjölk, mejeri, ägg, fisk, morötter, spenat
Vid celiaki, pancreasinsuff, leversjukdom
- Blindhet
(först på natten). Vanligt i 3:e världen
Om barnet dricker AD-dropparna.
- Akut Ökat ICP:
Huvudvärk,
buktande fontanell
, kräkning
- Sluta med behandling.
- Ventrikeltömning + kol
om > 90mg (>300 000 IE)
- Kronisk:
>6mg/dag under 1 månad. Dålig trivsel, aptitlös, avmagring, klåda, ökat ICP,
skelettömhet, svullnad över långa rörbenens metafyser.
- Gravida:
Teratogent. Ät inte lever (rikt på vit A)
- Pancreasinsufficiens:
Cystisk fibros
- Malabsorption:
Celiaki
- Leversjukdom
Fettlösligt. Fet saltvattenfisk, lever, mejeriprodukter.
- Skapas i huden
vid solexponering.
Ovanligt i sverige:
Invandrare som inte tar kosstillskott och som ammar länge. De familjer som inte vill ge kosttillskott till barnen. Fettmalabsorption (Cystisk fibros, celiaki)
- Rakit:
Kraniotabes, breddökade metafyser, rosenkrans, caput quadratum
, Harrissons fåra,
ökad hjulbenthet
, hypotoni, sent motoriskt utvecklade
- Röntga fot/handled
för diagnos. Kostanamnes. Palpation. ALP högt.
- Behandla
med Vit D + Ca i början för att undvika hypokalcemi.
- Hypokalcemi:
Om behandling av rakit utan tillförsel av Ca. Kramper, i ansikte, händer, larynx (stridor). Beh m långsam infusion av Ca.
Craniotabes: Mjukhet i os parietale och occipitale
Breddökade metafyser i de långa rörbenen
Rosenkrans: Uppdrivningar i brosk-bengränsen på revbenen
Caput quadratum: Framskjutande pannben
Buktande fontanell: PGA högt ICP vid Vit A intox.
Hjulbenthet: Pga mjukt skelett vid rakit
- Akut vit D intox:
Ger ej mycket symptom.
- Kronisk:
Hyperkalcemi, hyperkalciuri, nefrokalcinos. Aptitlöshet, irritabilitet, förstoppning, törst, polyuri.
- Behandling:
Sätt ut vitamin D. Kalkfattig kost.
Hyperkalcemi: Pga kronisk D-vitaminintox. Hypercalcemi ger polyuri, törst, förstoppning.
- Fettlösligt. I bröstmjölk, grönsaker, mejeriprodukter, lever, äggula.
- Antioxidant. Ej brist i Sverige
- Fettlösligt. Bildas av tarmflora
och fås via bladgrönsaker, kål, lever.
- Ge 1mg till nyfödda
för att förebygga blödningsbenägenhet.
Avsaknad av tarmflora!
- B1 (tiamin), B2 (riboflavin), B3 (nikotinsyra), B6 (pyridoxin), B12 (kobalamin), folsyra, pantotensyra, biotin.
- Förekommer rikligt i vår kost:
Bristtillstånd ytterst ovanliga bland barn.
- Mamman sträng vegan:
Kan ge det ammande barnet B12-brist. Kosttillskott behövs.
- Antioxidant.
Deltar i
metabolismen
av
prolin, tyrosin, tryptofan
, mfl aminosyror. Ökar upptaget av
icke hemjärn
från tarmen.
- Förekommer i
frukt, potatis, grönsaker, bär, bröstmjölk (ej tillräckligt i komjölk).
- Förstörs av
hög temperatur, kokning etc.
- Förekommer inte
i Sverige.
- Ger skörbjugg
pga bristande korslänkning av kollagen.
- Ger ej symptom.
- Kalcium, fosfor, natrium, kalium:
Tillräcklig mängd fås vid normal kost. Oftast ingen brist.
Ca-brist
kan uppstå vid D-vitaminbrist.
- Ca-tillskott till modern
om hon pga komjölksallergi hos barnet måste sluta dricka komjölk.
- Hemjärn
i kött (absorberas väl) och
icke hemjärn
i grönsaker (absorberas mindre väl)
- Fullgånget barn har goda förråd:
Nedbrytning av HbF. Detta i kombination med att så mycket som 50% av den låga (0,3mg/l) järnhalten i bröstmjölken tas upp gör att
ingen brist utvecklas.
- Brist kan uppstå
hos prematura barn (litet järnförråd och snabb tillväxt), invandrarbarn (pga annorlunda kost), menstruerande flickor.
- Järnbrist kan ge
försenad utveckling och sämre inlärningsförmåga om det
uppstår i unga åldrar.
- Kofaktor
i flera enzymsystem.
- Zinkbrist:
Mycket ovanligt i Sverige. Kan ge tillväxthämning, acrodermatitis enteropathica, försämrad inlärningsförmåga.
Acrodermatitis enteropathica: Välavgränsade plack med skorpor pga vesikler och bullae som rupterar. Kring anal och munöppning.