Sida 2 . Copyright Erik Boberg

Panikattack—psykologisk modell

Utlösande stimulus

- Tex skidåkning på hög höjd

Fysiologisk reaktion

- Andfåddhet och hjärtklappning (ansträngning + syrefattig luft)

Upplevelse av reaktionen

Tolkning av upplevelsen

- ”Jag har drabbats av en hjärtinfarkt!”
- Detta är en viktig del i panikångestens patologi: Normala kroppsliga reaktioner uppfattas som farliga.

Panikkänslor

Rädsla för framtida panikattack

- Kallas förväntningsångest. Sänker tröskeln för nya attacker

Ökad uppmärksamhet på kroppen

- Dessutom svårigheter att släppa uppmärksamheten när den väl fästs.

Kronisk fysiologisk aktivering

Patientens bror nyligen dött i hjärtinfarkt

Patienten har nyligen reflekterat över om han skulle kunna få hjälp om han fick hjärtattack mitt i skidbacken.

Personer med paniksyndrom får en ökad benägenhet att tolka fysiologiska förändringar som patologi

Hyperventilering

Ger hjärtklappning, kallsvett, dilaterade pupiller, panikkänsla (sympaticus) och parestesier/kramper från sensoriska och motoriska nerver.

Definition och grund

- Snabbt och plötsligt påkommande ångestsymptom. Når sitt maximum och håller i sig maximalt i några minuter.
- Fokus är mer på “attack” än på “panik” då inte alla attacker behöver ha panikens svårighetsgrad.
- Avslut: Ångesten avtar med eller utan behandling av sig själv efter hand.
- Föregås ofta av en tids olust, spänning, nedstämdhet, svårighet att koppla av. Kan dock komma som en blixt från klar himmel.
- Tidpunkt: Oftast på dagen, men även efter någon timmes sömn, eller på efternatten. På natten ej pga mardrömmar - attackerna uppstår i övergång från lätt till djup sömn.
- Den första attacken kommer oftast på offentlig plats.
- Föregående händelse: i 50% av fallen. Negativ livshändelse (samlevnadsproblem, sjukdom hos anhörig, ekonomiskt trångmål, etc).
- Upplevelse: Överväldigande, intensivt obehaglig, ibland ohygglig. Pat är panikslagen utan att det finns förklarande faktorer i omvärlden. Pga detta tolkas attacken som att man håller på att dö, bli vansinnig eller förlora kontrollen över sig själv.
- Pat söker ofta akut sjukvård: Vanliga trygghetskällor (partner, förälder) hjälper inte. Väntetid accepteras inte. Kommer ofta i ambulans med blåljus.

Hyperventilering

- Uppstår till följd av ångest eller en känsla av motstånd mot andningen utan att det finns hinder i luftvägarna eller otillräcklig ventilation. Kan bli till en dålig, fixerad ovana.
- Andningsmönster: Rekrytering av auxillära andningsmuskler som övertar majoriteten av andningsarbetet. Samma mönster som hos en normal individ vid maximal ansträngning. Oekonomisk andning ger snabbt trötthet i andningsmuskler.

- Cerebral hypoxi: Hyperventilation ger hypokapni => vasokonstriktion i cerebrala kärl => cerebral hypoxi. Oxy-Hb avger också mindre syre vid högt pH (vilket man får av hypokapni). Ger symptom med ostadighet, öronsus, dimsyn, oklarhet, svimningstillbud.

- Neural excitabilitet: Ökas vid respiratorisk alkalos pga minskad jonisering av Ca. Både viljestyrda och autonoma nerver påverkas. Ger hjärtklappning, kallsvett, dilaterade pupiller, panikkänsla (sympaticus) och parestesier/kramper från sensoriska och motoriska nerver.

- Ond cirkel uppstår där symptomen på hyperventileringen leder till mer ångest (bild 12.4). Kan utlösa eller bli följd av en panikattack.

Undvikande beteende

- Pat börjar undvika fysisk aktivitet av rädsla för att han har en hjärtsjukdom.
- Detta hindrar honom från att göra erfarenheter som skulle kunna motbevisa hans teori.

Agorafobi

Sekundär depression

Andas i papperspåse:
- Ger ↑ CO2 och återställer därmed hypokapnin

KBT: Lär patienten att de kroppsliga reaktionerna är normala och ofarliga. Bryt den negativa spiralen.