Sida 1 . Copyright Erik Boberg

Att samla information om patienten och psykiskt status

Intervju med patienten

- Informellt strukturerad intervju: Intervjuaren har en tanke bakom varje intervention, eller val av infallsvinkel i intervjun, där målet är att nå ett bättre underlag för diagnostik.
- Ostrukturerad intervju är oproffessionell!

Frågeformulär

- Ger formellt strukturerad intervju i varierande grad beroende på typ av formulär
- Strikt strukturerade: Intervjuaren följer till punkt och pricka (tex MINI)
- Semistrukturerade intervjustöd: Intervjuaren har möjlighet till egna formuleringar (tex SCID)

Samtal med anhöriga, vänner, arbetskamrater till patienten

Läsning i journaler, remisser

Rapporter från medarbetare, kollegor

Värdering av insamlad information

- Kvaliteten på inhämtad information är helt avgörande för tillförlitligheten i diagnostiken.
- Saklighet och empiri: Ta fram hållfasta uppgifter. Ge inte vika för tolkningar och förhastade slutsatser.
- Idealisera inte snabba beslut och bedömningar! Detta är rent kontraproduktivt.
- En tidig föreställning om ett förhållande riskerar att styra fortsatt informationsinsamlande, så att det blir selektivt.

Egna observationer i anslutning till intervjun

- Icke verbal kommunikation: Patientens kroppsspråk och mimik.
- Motorik och rörelsemönster: Hämmat eller oroligt?
- Engagemang i samtalet: Emotionell kontakt.
- Patientens upplevelser i rummet: Tecken till hallucinering? Tvångshandlingar?
- Utseende, vakenhet, drogpåverkan
- Tal: Snabbt? Forcerat? Ordrikt? Sluddrigt? Osammanhängande? Långsamt? Fåordig? Mutistisk?

Strukturering i 4 huvudområden

- Symptombild: Även fysisk ohälsa
- Arbete, studier, sysselsättning
- Närstående personer: Familj, partner, barn, vänner
- Fritid, personliga intressen, engagemang

Patientens relation till symptomen

- Innebörden är långt ifrån självklar! Det är ett vanligt misstag att tro att man förstått hur patienten värderar det han berättat om.
- Adaptivitet, nödstrategier: Hur hanterar patienten sina problem?
- Hur relaterar patienten till omständigheter och händelser han berättar om? Hur tänker, känner, värderar och agerar han?
- Om en känsla: Har du egna ord för känslan av ångest? Hur mycket påverkar de här symptomen din tillvaro? Hur gör du för att

klara av ångesten?
- I en viss situation: Hur kände du då? Vad tycker du om det? Var det bra, eller dåligt för dig? Vad gjorde du då?
- Om en viss person: Vilka känslor har du inför henne? Hur tänker du om henne? Vilket värde har er relation för dig? Hur gör du för att hantera svårigheter i er relation?
- En person med emotionellt instabil personlighetsstörning kan tex se en tvångsvård som en trygghet och ett skydd då denne inte själv behöver ta i tu med sina självmordstankar.
- En anorektiker kan likaså se sin anorexi som ett skydd mot ångest, och har därför svårt att släppa taget om den.

Allmän bedömning

- Delar som kan observeras utan att ta någon särskild ingående anamnes.
- Utseende: Betydande fysiska avvikelser, handikapp. Åldersadekvat utseende? Välvårdad i klädsel och hygien?
- Vakenhetsgrad, medvetandepåverkan: Sänkt vakenhetsgrad? Omtöcknad?
- Drogpåverkan: Uppenbara skäl att tro att pat är drogpåverkad? Etyldoft? Färska stickmärken? Läkemedel? Annan drog?
- Motorik: Rörelsemönster (rastlös, spänd, uppskruvad, hämmad, långsam, orörlig, kataton)?
- Tal: Snabbt? Forcerat? Ordrikt? Sluddrigt? Osammanhängande? Långsamt? Fåordigt? Mutistisk?

Dominerande symptombild

- Organisk orsak?
- Substansrelaterade symptom?
- Psykotiska symptom?
- Förstämning?
- Irrationell ångest?
- Somatiska klagomål?
- Utefter detta kan ett av de 6 beslutsträden i DSM användas.

Perception

- Illusioner? En skugga tolkas som en levande varelse.
- Hallucinationer? Sinnesupplevelser utan att sinnesorganen (hörsel, syn, lukt, smak, känsel) stimuleras. Beskriv också hur hallucinationen ter sig för patienten.
- Depersonalisation? En skrämmande känsla av att inte vara sig själv. Patienten har i stunden tappat kontakten med den person han är på ett konkret och förvirrande sätt. Till skillnad från identitetsproblematik.
- Derealisation? Som depersonalisation, men med fokus på omgivningen, som upplevs främmande, overklig, skrämmande.

Delar i ett psykiskt status

Fortsättning...