Sida 1 . Copyright Erik Boberg

Att samla information om patienten och psykiskt status

Intervju med patienten

- Informellt strukturerad intervju: Intervjuaren har en tanke bakom varje intervention, eller val av infallsvinkel i intervjun, där målet är att nå ett bättre underlag för diagnostik.
- Ostrukturerad intervju är oproffessionell!

Frågeformulär

- Ger formellt strukturerad intervju i varierande grad beroende på typ av formulär
- Strikt strukturerade: Intervjuaren följer till punkt och pricka (tex MINI)
- Semistrukturerade intervjustöd: Intervjuaren har möjlighet till egna formuleringar (tex SCID)

Samtal med anhöriga, vänner, arbetskamrater till patienten
Läsning i journaler, remisser
Rapporter från medarbetare, kollegor
Värdering av insamlad information

- Kvaliteten på inhämtad information är helt avgörande för tillförlitligheten i diagnostiken.
- Saklighet och empiri: Ta fram hållfasta uppgifter. Ge inte vika för tolkningar och förhastade slutsatser.
- Idealisera inte snabba beslut och bedömningar! Detta är rent kontraproduktivt.
- En tidig föreställning om ett förhållande riskerar att styra fortsatt informationsinsamlande, så att det blir selektivt.

Egna observationer i anslutning till intervjun

- Icke verbal kommunikation: Patientens kroppsspråk och mimik.
- Motorik och rörelsemönster: Hämmat eller oroligt?
- Engagemang i samtalet: Emotionell kontakt.
- Patientens upplevelser i rummet: Tecken till hallucinering? Tvångshandlingar?
- Utseende, vakenhet, drogpåverkan
- Tal:
Snabbt? Forcerat? Ordrikt? Sluddrigt? Osammanhängande? Långsamt? Fåordig? Mutistisk?

Strukturering i 4 huvudområden

- Symptombild: Även fysisk ohälsa
- Arbete, studier, sysselsättning
- Närstående personer:
Familj, partner, barn, vänner
- Fritid, personliga intressen, engagemang

Patientens relation till symptomen

- Innebörden är långt ifrån självklar! Det är ett vanligt misstag att tro att man förstått hur patienten värderar det han berättat om.
- Adaptivitet, nödstrategier: Hur hanterar patienten sina problem?
- Hur relaterar patienten
till omständigheter och händelser han berättar om? Hur tänker, känner, värderar och agerar han?
- Om en känsla: Har du egna ord för känslan av ångest? Hur mycket påverkar de här symptomen din tillvaro? Hur gör du för att

klara av ångesten?
- I en viss situation: Hur kände du då? Vad tycker du om det? Var det bra, eller dåligt för dig? Vad gjorde du då?
- Om en viss person: Vilka känslor har du inför henne? Hur tänker du om henne? Vilket värde har er relation för dig? Hur gör du för att hantera svårigheter i er relation?
- En person med emotionellt instabil personlighetsstörning kan tex se en tvångsvård som en trygghet och ett skydd då denne inte själv behöver ta i tu med sina självmordstankar.
- En anorektiker kan likaså se sin anorexi som ett skydd mot ångest, och har därför svårt att släppa taget om den.

Allmän bedömning

- Delar som kan observeras utan att ta någon särskild ingående anamnes.
- Utseende: Betydande fysiska avvikelser, handikapp. Åldersadekvat utseende? Välvårdad i klädsel och hygien?
- Vakenhetsgrad, medvetandepåverkan: Sänkt vakenhetsgrad? Omtöcknad?
- Drogpåverkan: Uppenbara skäl att tro att pat är drogpåverkad? Etyldoft? Färska stickmärken? Läkemedel? Annan drog?
- Motorik: Rörelsemönster (rastlös, spänd, uppskruvad, hämmad, långsam, orörlig, kataton)?
- Tal: Snabbt? Forcerat? Ordrikt? Sluddrigt? Osammanhängande? Långsamt? Fåordigt? Mutistisk?

Dominerande symptombild

- Organisk orsak?
- Substansrelaterade symptom?
- Psykotiska symptom?
- Förstämning?
- Irrationell ångest?
- Somatiska klagomål?
- Utefter detta kan ett av de 6 beslutsträden i DSM användas.

Perception

- Illusioner? En skugga tolkas som en levande varelse.
- Hallucinationer? Sinnesupplevelser utan att sinnesorganen (hörsel, syn, lukt, smak, känsel) stimuleras. Beskriv också hur hallucinationen ter sig för patienten.
- Depersonalisation? En skrämmande känsla av att inte vara sig själv. Patienten har i stunden tappat kontakten med den person han är på ett konkret och förvirrande sätt. Till skillnad från identitetsproblematik.
- Derealisation? Som depersonalisation, men med fokus på omgivningen, som upplevs främmande, overklig, skrämmande.

Delar i ett psykiskt status

Fortsättning...

Referenser

Den diagnostiska intervjun och redovisning i journal. Herlofson, J. Psykiatri: 91-116 Utgåva 1 - Studentlitteratur: 2009 (Herlofson, J; Ekselius, L; Lundh, L-G; Lundin, A; Mårtensson, B; Åsberg, M)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2024 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!