Sida 1 . Copyright Erik Boberg
-
Informellt strukturerad intervju:
Intervjuaren har en tanke bakom varje intervention, eller val av infallsvinkel i intervjun, där målet är att nå ett bättre underlag för diagnostik.
- Ostrukturerad intervju är oproffessionell!
- Ger formellt strukturerad intervju
i varierande grad beroende på typ av formulär
- Strikt strukturerade:
Intervjuaren följer till punkt och pricka (tex MINI)
- Semistrukturerade intervjustöd:
Intervjuaren har möjlighet till egna formuleringar (tex SCID)
- Kvaliteten på inhämtad information är helt avgörande
för tillförlitligheten i diagnostiken.
- Saklighet och empiri:
Ta fram hållfasta uppgifter. Ge inte vika för tolkningar och förhastade slutsatser.
- Idealisera inte snabba beslut och bedömningar!
Detta är rent kontraproduktivt.
- En tidig föreställning om ett förhållande
riskerar att styra fortsatt informationsinsamlande, så att det blir selektivt.
- Icke verbal kommunikation:
Patientens kroppsspråk och mimik.
- Motorik och rörelsemönster:
Hämmat eller oroligt?
- Engagemang i samtalet:
Emotionell kontakt.
- Patientens upplevelser i rummet:
Tecken till hallucinering? Tvångshandlingar?
- Utseende, vakenhet, drogpåverkan
- Tal:
Snabbt? Forcerat? Ordrikt? Sluddrigt? Osammanhängande? Långsamt? Fåordig? Mutistisk?
- Symptombild:
Även fysisk ohälsa
- Arbete, studier, sysselsättning
- Närstående personer:
Familj, partner, barn, vänner
- Fritid, personliga intressen, engagemang
-
Innebörden är långt ifrån självklar!
Det är ett vanligt misstag att tro att man förstått hur patienten värderar det han berättat om.
- Adaptivitet, nödstrategier:
Hur hanterar patienten sina problem?
- Hur relaterar patienten
till omständigheter och händelser han berättar om? Hur tänker, känner, värderar och agerar han?
- Om en känsla:
Har du egna ord för känslan av ångest?
Hur mycket påverkar de här symptomen din tillvaro? Hur gör du för att
klara av ångesten?
- I en viss situation:
Hur kände du då? Vad tycker du om det? Var det bra, eller dåligt för dig? Vad gjorde du då?
- Om en viss person:
Vilka känslor har du inför henne? Hur tänker du om henne? Vilket värde har er relation för dig? Hur gör du för att hantera svårigheter i er relation?
- En person med emotionellt instabil personlighetsstörning
kan tex se en tvångsvård som en trygghet och ett skydd då denne inte själv behöver ta i tu med sina självmordstankar.
- En anorektiker kan likaså se sin anorexi som ett skydd
mot ångest, och har därför svårt att släppa taget om den.
- Delar som kan observeras
utan att ta någon särskild ingående anamnes.
- Utseende:
Betydande fysiska avvikelser, handikapp. Åldersadekvat utseende? Välvårdad i klädsel och hygien?
- Vakenhetsgrad, medvetandepåverkan:
Sänkt vakenhetsgrad? Omtöcknad?
- Drogpåverkan:
Uppenbara skäl att tro att pat är drogpåverkad? Etyldoft? Färska stickmärken? Läkemedel? Annan drog?
- Motorik:
Rörelsemönster (rastlös, spänd, uppskruvad, hämmad, långsam, orörlig, kataton)?
- Tal:
Snabbt? Forcerat? Ordrikt? Sluddrigt? Osammanhängande? Långsamt? Fåordigt? Mutistisk?
- Organisk orsak?
- Substansrelaterade symptom?
- Psykotiska symptom?
- Förstämning?
- Irrationell ångest?
- Somatiska klagomål?
- Utefter detta kan
ett av de 6 beslutsträden
i DSM användas.
- Illusioner?
En skugga tolkas som en levande varelse.
- Hallucinationer?
Sinnesupplevelser utan att sinnesorganen (hörsel, syn, lukt, smak, känsel) stimuleras. Beskriv också hur hallucinationen ter sig för patienten.
- Depersonalisation?
En skrämmande känsla av att inte vara sig själv. Patienten har i stunden tappat kontakten med den person han är på ett konkret och förvirrande sätt. Till skillnad från identitetsproblematik.
- Derealisation?
Som depersonalisation, men med fokus på omgivningen, som upplevs främmande, overklig, skrämmande.