Sida 2 . Copyright Erik Boberg

Epidemiologi och grundläggande

- 1400-1500 dödsfall / år i Sverige pga självmord.
- 1/3 av alla dödsfall hos 20-34 åringar är pga självmord.
- >95% av de som tar livet av sig är psykiskt sjuka! Depression, schizofreni, missbruk, personlighetsstörningar är vanligast.
- Filosofiska/rationella självmord utan uppslitande konflikter eller psykiskt lidande pga sjukdom är ytterst ovanligt!
- Dödsönskan är oftast ambivalent: 90% av de som räddas till livet efter ett självmordsförsök väljer att leva vidare efteråt.

Terminologi

- Självmord, suicid: Uppsåtligt livshotande handling som resulterar i självförvållad död. Svårt att uttala sig om en död människas uppsåt! I statistiken finns därför ”säkra” och ”osäkra” suicid. Bedömning efter sammanvägning av suicidal kommunikation, avskedsbrev och tidigare försök mm.
- Självmordsförsök: Subjektivt/objektivt livshotande beteende där personen haft för avsikt att skada sig själv, men där denne inte dött. Både ”misslyckade suicid” och ”suicidgester”, vilka mera har karaktären av ett rop på hjälp. Det är patientens uppfattning om risken med beteendet som är avgörande för om det är ett försök eller ej. Något som ur medicinsk synvinkel ej är särskilt farligt (tex 10 sobriltabletter) kan av patienten ha setts som ytterst riskabelt. Vanligare hos kvinnor och yngre. 10-20 x vanligare än fullbordade suicid.
- Självmordsbeteende: Fullbordade självmord, självmordsförsök, självmordstankar, förberedelser för självmord.
- Suicidprocess: Utveckling från självmordstankar, till suicidförsök och slutligen fullbordat suicid.
- Utvidgat suicid: Personen tar livet av någon annan (oftast familjemedlem) och sedan av sig själv. Depression med melankoli, post partum psykos (mord på barnet) och svartsjukeparanoia är de

vanligaste orsakerna.

Tillvägagångssätt

- Män: Våldsamma metoder. Hängning, skjutning
- Kvinnor: Förgiftning, dränkning

Statistiska riskfaktorer

- Manligt kön: Högre risk.
- Ensamstående: Högre suicidrisk än bland de som lever i familj.
- Ålder: Högre ålder medför ökad risk.

Depression och suicid

- 3-7% av deprimerade (i sluten och öppen vård samt de som ej kommit till sjukvårdens kännedom) beräknas suicidera.

Medeldjup depression

- Ger störst risk! Mindre uttalad hämning, ej lika lätt att diagnosticera som de svåra depressionerna varför de kan missas och därmed inte behandlas.

Melankolisk depression

- Befria anhöriga: Från den börda de själva utgör. Ibland från den värld som de själva uppfattar som ond och outhärdlig (mördar sina anhöriga).

Bipolära tillstånd

- Ger stor suicidrisk: Gäller ffa vid blandtillstånd med både depressiva och maniska symptom, samt vid depressionsfas av typ 2.

Ångestinslag

- Ökar risken påtagligt.

Depressionsbehandling

- Väl genomförd minskar den risken.
- Halvhjärtat genomförd ökar den snarast risken!
- I början av behandlingen kan risken öka: Detta om behandlingen (vanligt vid SSRI) minskar hämningen utan att i samma grad påverka depressiva tankar och ångest. Dessutom kan biverkningar av behandlingen hjälpa till i negativ riktning.

- För tidig utsättning: Kan leda till återfall av depression och en ökad suicidrisk. Den deprimerade tolkar detta med svartsyn: Jag kan inte bli bra, nu fick jag ju behandling och den hjälpte inte...

Missbruk och suicid

- Alkohol, opiater, sedativa: Missbruk av dessa ökar risken.
- Alkoholister: 5% av alkoholister tar sitt liv. Ofta i nyktert tillstånd, ibland efter månader av avhållsamhet. Nyktra alkoholister drabbas ofta av depressioner. Vanligast är dock suicid i alkoholpåverkat tillstånd .
- Separation eller hot om separation: Vanlig utlösande faktor bland missbrukare.
- Opiatmissbrukare: Mycket hög frekvens av självförvållad död. Dock mycket svårt att avgöra om ett dödsfall i överdos är ett suicid eller en olyckshändelse.

Schizofreni och suicid

- Dödlighet i suicid: 4%.
- Utlösande faktorer: Enstaka fall imperativa rösthallucinationer (uppmanad att ta livet av sig). Postpsykotisk depression efter ett psykotiskt skov. Kan

vara mycket svårbehandlad. Vanligast är lång sjukhistoria med svåra sociala probleam som inte kunnat avhjälpas med behandling. Missbruk (alkohol, andra droger) och konflikter med familjen (förståeliga pga den belastning som den sjuke utgör) kan också bidra/utlösa.
- Förändring: Kroniskt psykotiska kan öka i suicidrisk vid omflyttning, omvälvning i vårdideologi, utskrivning/hot om utskrivning från sjukhus.

Personlighetsstörning och suicid

- Bidragande i samband med depression eller missbruk.
- Borderline: Främsta störningen som innebär risk. Självmordsbeteende ingår bland kriterierna. 10% suiciddödlighet. Borderline + depression/missbruk = 20-30% risk!

Psykologiska riskfaktorer

- Relationsproblem: Konflikter med de närmaste är vanlig utlösande orsak. Långvarig konflikt som spetsas av separation/hot om separation. Ofta lättväckt aggressivitet/fientlighet. Självutskrivningar

Riskgrupper för självmord

1. Hög risk

- Psykotisk (förvirring, vanföreställningar)
- Bejakar suicidavsikt
- Tydliga självmordsmeddelanden
- Aktiv suicidförsöksmetod
- Flera statistiska riskfaktorer

2. Tveksam risk—svårbedömd

- Manipulativ misstanke
- Suicidalitet relaterad till alkoholberusning
- Patient-läkarrollen otrygg/jäktad
- Osäkra besked om den suicidala processen

3. Låg eller ingen risk

- Förnekar suicidtanker (även om dödsönskningar bejakas), frånvaro av statistiska riskfaktorer.

Statistiska riskfaktorer för självmord