Kortverkande: Humant insulin (Actrapid)

- Humant insulin.
- Skapas genom rekombinant DNA-teknik.
- Mycket mindre risk för utveckling av antikroppar mot insulinet än förut när man använde insulin från grisar.

Medelverkande: NPH-insulin (Insulatard, Humulin NPH, Insuman Basal)

- Insulin som blandats med protamin eller zink för att fälla ut till svårlösliga kristaller.
- Dessa slammas upp till en suspension och injiceras.
- De frisätts långsamt på grund av sin svårlöslighet och ger därför en lång verkningstid.

LÃ¥ngverkande: Insulin glargin (Lantus, Levemir)

- En annan form av modifierat insulin. Modifieringen resulterar i att insulin glargin är olösligt vid kroppens pH . Det kräver surt pH (4) för att lösa sig.
- När det injiceras subkutant neutraliseras det av det subkutana fettets pH och bildar då ett olösligt salt.
- Från saltet frisätts kontinuerligt små mängder insulin . Detta ger en jämn frisättning under lång tid.
- Ger en jämn insulinnivå under 24 timmar som kan ges för att motsvara basbehovet.

Allmänt om insulinbehandling

- Insulinbehovet varierar mycket mellan olika individer och för samma individ under olika perioder. Detta gör insulinbehandlingen komplicerad.
- Kroppen behöver kontinuerligt insulin under hela dygnet för att metabolismen skall fungera. Att sluta med insulinbehandling vid tex maginfluensa pga att man inte kan äta är helt fel och kan leda till ketoacidos.
- Grovt skattat är insulinbehovet hos en vuxen individ 0,5-0,8E/kg
- Ge 40-50% av denna dos som basinsulin och 50-60% som måltidsinsulin.
- Under tonåren kan behovet öka till > 1E/kg
- Doser > 1 E/kg kännetecknar insulinresistens

Farmakokinetik

- Bryts ned i mag-tarmkanalen och måste därför ges parenteralt.
- Administreras vanligen subkutant , men kan i slutenvården även ges intravenöst eller intramuskulärt.
- Intraperitoneal administrering : Levern får insulin direkt via v porta och levern utsätts för flera ggr större koncentrationer än övriga kroppen. Insulin uppreglerar GH-receptorer på levern så att IGF-1 produktion i levern kan stimuleras av GH. IGF-1 är anabolt och i ungdomen tillväxtreglerande. Kan vara så att barn skulle ha fördel av att få insulin intraperitonealt för att behålla effekten på levern.
- Binder ej till plasmaproteiner i någon större utsträckning (undantaget antikroppar om sådana finns)
- Bryts ned av insulinnedbrytande enzymer till icke aktiva metaboliter.
- Elimineras via njurarna. Insulinbehovet minskar vid njursvikt.
- Halveringstiden i plasma är endast ett par minuter. För att skapa mer långverkande insulin har man därför tillverkat olika preparationer som ger en långsam frisättning från injektionsstället.
- Vid intravenös administrering sjunker nivåerna snabbt pga den korta halveringstiden. Var noga med att ge subkutan injektion innan droppet stängs av så att insulintillförseln inte helt avbryts!

Typer av insulin

Direktverkande: Insulin lispro (Humalog, NovoRapid)

- Man har bytt plats på en lysin och en prolin i insulinmolekylen. 
- Detta ger en snabbare isättande effekt hos lispro jämfört med vanligt insulin och gör att det kan tas  precis före måltid.
- Bildar ej hexamerer subkutant: Detta möjliggör snabbare upptag till cirkulationen än för humant insulin och därmed snabbare isättande effekt.

Insulinbehandling

Traditionell 4-dosregim

Faktorer som påverkar insulinbehovet

- Fysisk aktivitet minskar insulinbehovet.
- Övervikt och fetma ökar insulinbehovet.
- Stress, infektioner (spec bakteriella—kan dubbla insulinbehovet) och kardiovaskulära händelser ökar också insulinbehovet.
- Under puberteten behövs extra mycket insulin pga den snabba tillväxt som då sker.  Barnet har höga GH-nivåer, vilka höjer insulinbehovet genom att höja blodsockret .

Biverkningar

- Generell allergi: Ytterst ovanligt
- Lokal allergi: Också mycket ovanligt
- Lipohypertrofi: Lokalt vid injektionsstället—beror på att insulin stimulerar tillväxt av fett. Ger sämre

- Det här är den mest klassiska insulinregimen som man brukar starta med vid debuten av diabetesen.
- Insulinnivåerna som behandlingen ger motsvarar ganska väl de som kroppen fysiologiskt utsöndrar: En kontinuerlig nivå med toppar efter måltider.
- Vid användning av direktverkande insulin till måltider krävs ofta att man ger 2 eller 3 doser medelverkande varje dygn. Då ges 1/3 av dosen på morgonen och 2/3 på kvällen

upptag av insulin. Det är som om fettkudden absorberar insulinet. Sprutar man sedan plötsligt brevid får man en mycket mer potent effekt. Biverkningen uppstår om man sticker på samma ställe hela tiden. Variera insticksställen, tex likt en klocka runt naveln.
- Hypoglykemi: Ej exakt gräns för medvetslöshet. Ge aldrig insulin till medvetandesänkt patient utan att veta blodsockernivån!
- Hjärnödem: Vid för aggressivt behandlad hyperglykemi.

- Det direktverkande kan ges precis före måltid till skillnad från snabbverkande som måste ges 1/2 timma innan måltid. Direktverkande ger alltså mer frihet åt patienten.
- Hypoglykemi ger en rebound stegring av socker efter episoden. Kan ge kraftigt svängande, svårkontrollerat socker. Tänk på detta hos en patient som har höga sockervärden på morgonen . Dessa kan bero på hypoglykemier under natten och man skall därför inte höja insulindosen på kvällen för att justera!