Sida 10 . Copyright Erik Boberg

Nosokomial- och aspirationspneumoni

Svalgflora

Aerober: Stafylokocker, streptokocker, H influenzae, Cornyebacterium diphteriae, G- kocker (N meningitidis). 106/ml saliv.

Anaerober: Bacteroides, fusobacterium, actinomyces, prevotella. Dominerande bakterietyp i munflora och dominerande agens vid pneumonin). 10^6/ml saliv.

Svamp: Candida albicans

Nedsatt glottis och hostreflex minskar skyddet mot aspiration av saliv

- Drabbar mycket försvagade personer eller medvetslösa (tex efter stroke), förlamade och intoxikerade .
- Deras glottis- och hostreflexer är nedsatta vilket gör att de aspirerar mer saliv än vanliga.

Maginnehåll upp i farynx

- Orsaker som leder till ökad aspiration av maginnehåll (tex upprepade kräkningar) förvärrar situationen.

Pneumonin

- Pneumonin är delvis kemisk (från den extremt irriterande magsaften) och delvis bakteriell.
- Ju högre pH och ju större volym desto större skada.
- Atelektaser kan uppstå pga slemhinneödem, bronkokonstriktion och aspirerade matbitar. Ger hypoxi pga shuntning.
- Irriterande maginnehåll underlättar kolonisation av bakterier i alveolerna genom att vara cellskadande. Pneumonin kommer oftast någon dag efter aspirationen.
- Drabbar vanligen posterior överlob eller apikal del av underlob. Oftast höger lunga. Detta pga att aspirat lättast hamnar i dessa delar (pga de rakare luftvägarna till höger lunga och de liggande ställningar patienterna ofta har vid insjuknandet).
- Ofta nekrotiserande , bildar lungabscesser, pleuraempyem.

Klinisk bild, aspirationspneumoni

- Varierande.
- Har ett ibland ett hastigt, svårt förlopp som är snabbt nekrotiserande , och är då en vanlig dödsorsak hos de predisponerade.
- Kan även få ett långdraget förlopp över flera veckor. Avgränsad abscess på röntgen . Anaeroba infektioner kan ge avmagringar, nattliga svettningar. Malignitet och Tb är därför viktiga diff-diagnoser.

Diagnostik

- Lungrtg: Homogen förtätning med central smältning och gas-vätskenivå (tecken på kontakt med bronkträdet). Abscess.
- Bronkoskopi: Ger etiologisk diagnos.

Nosokomial pneumoni

- Definition: Lunginfektioner man får under tiden man vistas på sjukhus (sjukhussjuka). Infektion som inträffat senare än 48h efter inskrivning räknas definitionsmässigt.
- Incidens: 6/1000 utskrivna över lag, 10% på IVA/respiratorbehandlade.
- Riskfaktorer: Hög ålder, Svåra underliggande sjukdomar, kronisk lungsjukdom, rökning, genomgången buk- eller thoraxkirurgi, immunosupprimering, långvarig antibiotikabehandling.

Etiologi:

- VÃ¥rdavdelning: S pneumoniae, H influenzae, Gramnegativa tarmbakterier (enterobacteriaceae), S. aureus. (Cefotaxim empiriskt)
- IVA / respirator: G- tarmbakterier, P aeruginosa, S aureus (Ceftazidim, Tazosin eller karbapenem)
- Smittvägar: Aspiration av munflora, fecal-oral smitta (enterobacteriaceae via patient eller vårdpersonals händer)
- Diagnos: Feber, leukocytos, purulent luftvägssekret (minst 2 av dessa + lungröntgenförändringar)
- Lungrtg: Nytillkomna infiltrat
- Odling: Blod, pleuravätska
- BAL/borste + bronkoskopi: Ger provtagning från den drabbade delen av lungan, mest specifikt.
- Kolonisation av flera potentiellt patogena bakterier i även nedre luftvägarna är mycket vanligt hos respiratorpatienter.
- Differentialdiagnoser: Lungemboli, atelaktas, aspiration (kemisk pneumonit), ARDS, hjärtsvikt, lungblödningar, immunologiska reaktioner

Behandling

- Empirisk. Ta reda på följande för att underlätta AB-val:
- Finns det några bakterier som är vanliga på just detta sjukhus?
- Hur länge har pat vårdats innan insjuknandet?