Sida 2 . Copyright Erik Boberg
- BPH, prostatacancer
- Behandlas
med TURP (BPH) eller op/strålning (cancer)
- Spinal chock
- Skada på conus medullaris
- Sakral rotpåverkan, cauda equina syndrom
- Vissa perifera neuropatier
- Efter övertänjning.
- 1 miktion
per natt är normalt. Mer än detta är onormalt. Mer än 1/3 av dygnsvolymen under natten är också onormalt.
- Farligt tillstånd:
Stor risk för snubbling och fall på väg till toaletten (stressigt, mörkt, samt halt på golvet om man läcker lite på vägen...).
- Bensvullnad:
Cor incomp eller bensvullnad dagtid av annan orsak. Ödemvätskan återförs till cirkulationen under natten pga liggande läge. Ger ökad urinproduktion.
- Dryckesvanor:
Stora koppar te på kvällen är inte att rekommendera om man är äldre...
- Behandling:
Incomp-behandling, stödstrumpor, minska dryck kvällstid, minirintabletter (ADH)
- Det finns symptom på svårighet med tömning och fyllnad
enligt tabell till höger.
Utredningen av besvären blir dock den samma
oavsett symptom, då dessa inte med säkerhet kan bekräfta/utesluta någon diagnos.
- Anamnesen används istället
för att kartlägga vilka symptom som besvärar patienten mest och vilka man
därför bör inrikta ev symptomatisk behandling mot.
- Tidigare sjukdomar:
Medicinska, neurologiska, urogenitala, UVI. Buk- eller bäckenoperationer.
- Aktuell medicinering:
Kan vara en bidragande faktor.
- Tarmfunktion och sexuell dysfunktion
- Riskfaktorer:
Förlossningskomplikationer, tidpunkt för klimakterium, eventuell östrogensubstitution.
- Hur påverkar inkontinensen
livskvalitén?
- Fysikalisk undersökning:
Buk-, rektal- och prostatapalpation eller gynekologisk undersökning hos kvinna (leta efter framfall: cysto-, rekto- eller enterocele)
- Hostprovokation: Pat får i stående med fylld blåsa hosta med ökande intensitet och undersökaren observerar eventuellt läckage. Tillräckligt för att diagnosticera ansträngningsinkontinens .
- Urinsticka:
Uteslut UVI. ABU kan på prov behandlas om det förekommer hos inkontinent patient. Glukosuri kan vara tecken på oupptäckt diabetes med stora urinvolymer och inkontinens.
- PSA:
Utesluter prostatacancer. Värde > 3 föranleder remiss till urolog för vidare utredning. Hänsyn tas även till ålder, prostatastorlek. Ökning av PSA med > 0,75/år indikerar cancer.
- S-kreatinin:
Bedömer njurfunktionen.
- Resturin (”bladder scan”): Ger upplysning om blåstömningens effektivitet. Mäts med kateterisering eller ultraljud. Residualurin > 100ml kan orsaka täta trägningar.
- Tidsmiktion:
1a dl < 12s normalt, >16s tecken på obstruktion. Går att mäta mer exakt med flödesmätning.
- Dagbok över blåstömning och vätskeintag.
Ger överblick över dygnsvolymer (intag och utsläpp), urinmängdens spridning, fördelning mellan dag och natt (enures?), medelvolymer (många små miktioner?), maximal funktionsvolym, frekvens av läckageepisoder.
- Normalt:
4-7ggr / dygn, medelvolym 3-5dl, 1-2l total dygnsmängd.
- IPSS:
International Prostate Symptom Score. Skattningsformulär för symptom och påverkan på livskvalité
- Blöjvägningstest:
Kvantifierar läckaget hyfsat. För att kunna välja rätt trosskydd/blöja.
- Makroskopisk hematuri:
Blåscancer kan debutera med inkontinens och trängningar, hematuri är stark indikation.
- Högt eller snabbt stigande PSA:
Prostatacancer misstänks vid högt PSA-värde och/eller palpationsfynd.
- Symptomgivande framfall.
- Misstanke om neurologisk sjukdom
finns.
- Inkontinensen debuterat snabbt.
- Specialistutredning:
Cystoskopi, urodynamiska undersökningar, röntgenundersökningar (urografi, MUCG, transrektalt ultraljud)
Störd fyllningsfas- Normal mängd urin kan ej samlas i blåsan under bibehållet lågt tryck. |
Störd Tömningsfas- Blåstömningen är ej viljestyrd eller tömmer inte blåsan tillräckligt. |
|
Inkontinens:
Ofrivilligt urinläckage |
Startsvårigheter:
Patienten får vänta på att flödet skall komma igång. |
