Sida 1 . Copyright Erik Boberg
IL-1, 6, 8, 11, INF, TNF
PGE2
Inflammatoriska mediatorer
(ffa cytokiner, IL-1) har
receptorer på BBB
, vilkas aktivering
leder till PG-bildning
(PGE2) genom uppreglering av COX2 och mPGE-Syntas.
- PG transporteras sedan in i hjärnan
(aktiv transport) och utövar sin effekt (via receptorerna EP1-4).
- Bakteriella molekyler , tex LPS, som på ett kraftfullt sätt kan aktivera makrofager till produktion av endogena pyrogener.
- Raphekärnorna i hjärnstammen har projektioner till ryggmärgens sympatiska neuron
(de har kärnor lateralt i ryggmärgen som projicerar ut till sympatiska gränssträngens ganglion).
- De innerveras i sin tur från främre hypothalamus
där EP3-receptorer (receptorer för PGE2) finns. Neuronen som innerverar raphe har EP3-receptorer.
- Neuronen i hypothalamus hämmar raphe-neuronen normalt
(via GABA) och hindrar därmed feberutveckling.
- Aktivering av EP3-receptorn inaktiverar dessa hämmande neuron (desinhibering)
och inducerar därmed en stimulans av pregangliona sympatiska neuron.
- Detta inducerar de sympatiskt medierade kroppsförändringarna
(ökad energianvändning och vasokonstriktion) som leder till höjning av kroppstemperaturen (feber)
Kropp i sympatiska gränssträngen
Skelettmuskler: Ökad aktivitet (tremor) höjer temperaturen
Hud: Minskat blodflöde höjer temperaturen. Ökad svettning och ökat blodflöde sänker temperaturen
39
38
37
Feberstimuli till hjärnan som höjer kroppens temmperaturnivå
Stimulit upphör och temperaturen skall gå ned
Kroppstemp är lägre än ”bestämd nivå”. Blodflöde till huden minskar, HR går upp och man frossar för att öka temperatur
Kroppstemp är högre än ”bestämd nivå: Blodflöde till huden ökar, man svettas. Detta för att sänka temperaturen.
Faktisk kroppstemp
”Önskvärd nivå” satt av temperatur-centrum
- När vi blir sjuka är det hjärnan som gör att vi känner oss sjuka.
- Feber:
Bra för att bakterietillväxt hämmas, pga ogynnsamma temperaturer för bakterierna. Ger bättre fungerande immunförsvar med ökad antikroppsproduktion, fagocytos, B– och T-cellsaktivitet.
- Anorexi (aptitförlust):
Bra för att järntillskott till bakterier minskas bla
- Inaktivitet och sömnighet
(uppkommer med viss fördröjning): Resursansamling
- Undviker social kontakt:
Bra då det minskar smittspridning
- Aktivering av HPA-axeln:
Balansering av immunförsvaret via kortisol. Fungerar som endogen antipyretika.
- Hyperalgesi:
Minskad smärttröskel
- Allt detta är gynnsamt.
Detta är visat i djurförsök.
- På djur
har man visat negativ effekt på förloppet av infektioner om man givit antipyeretika.
- Få studier finns på människa:
Vanlig ÖLI har inte visats få ett längre förlopp om man givit antipyeretika.
- Patienter med hjärtsvikt eller lunginsufficiens
mår sämre av feber pga ökad syrekonsumtion.
- 1 grad ökning av kroppstemp
ger 13% ökad syrekonsumtion.
- Risk för feberkramper:
Vanligt hos små barn.
- Patienter med hjärnsjukdom:
Mental försämring vid feber.
- Det finns ingen tvingande anledning att behandla feber
om patienten saknar ovan riskfaktorer.
- Normal morgontemperatur:
37,3—37,3 grader. Rektaltermometer. Lägg till 0,3 grader för
muntermometer
och 0,5 grader för axilltermometer.
- På morgonen är temperaturen oftast lägst
och på eftermiddagen högst. C:a 0,6 grader skiljer det.
- Barn har högre temp
och kan ha 38,5 på eftermiddagen utan att vara sjuka.
- Små barn svarar inte
lika tydligt på infektion och kan vara feberfria trots pågående sepsis.
- ASA, NSAID
Autoimmunitet |
Malignitet |
|
SLE, juvenil RA, PMR/temporalis- arterit, Systemisk vaskulit, Polyarteritis nodosa, Reumatisk feber, sarkoidos, IBD |
Sekundär infektion pga obstruktion av urinrör, gallvägar, luftrör |
|
Bildar engogena pyrogener |
|
|
Inducerar immunsvar (pga nekroser eller av sig själv) |
