Sida 2 . Copyright Erik Boberg
- Börjar vid 1/2—1 års ålder:
Antikropparna från modern börjar minska i antal. Barnet börjar på dagis och möter en massa patogener.
- 6-8 virala luftvägsinfektioner om året
är normalt för ett barn < 4 år. Men vissa kan ha upp till 15/år. En infektion varar i snitt en vecka, vilket i det senare fallet innebär 4 månaders sjuklighet!
- Vanliga banala virala luftvägsinfektioner är aldrig indikation för immunologisk utredning!
- 95% av alla barn
får denna infektion, c:a 1% har >5-6 otiter under förskoleåldern.
- Öronbarn:
Barn med > 4-6 otiter/år. Genomför enkel utredning avseende immundefekt på dessa.
- Lobär pneumoni, sepsis, meningit: Fler än en sådan infektion bör föranleda immunbristutredning.
- Upprepade infektioner i ett organ: Tex upprepade pyelonefriter. Misstänk missbildning (reflux av urin tex). Ej sannolikt immunbrist. Upprepade pneumonier = misstänk astma, cystisk fibros eller lungskada pga prematuritet.
- Immunoglobuliner:
Kvantifiera IgG, IgM, IgA, IgE.
- IgG-subklassanalys:
Tillför inget på förskolebarn då de med verklig brist döljs bland de som har brister till följd av ännu icke moget immunförsvar. Från 7-8 års ålder kan denna analys göras.
- Blodstatus:
Leukocyter + diff. Neutropeni kan fångas upp.
- Svåra immunbrister är mycket ovanliga:
1-2 barn per år i Sverige föds med svår kombinerad defekt. Vartannat-vart tredje år föds någon med Wiskott-Aldrichs syndrom, könsbunden agammaglobulinemi, och hyper-IgM-syndrom.
- Ärftlighet:
Oftast X-bunden. Genetisk analys i många fall möjlig och kan användas för fosterdiagnostik.
- Sparsamma symptom av infektioner:
De med svåra immundefekter får svårt att kicka igång ett immunsvar mot infektion och får därmed mindre symptom (ej mycket feber, snuva, sjukdomskänsla etc).
- Symptom:
Bristande trivsel, persisterande candida-infektioner i mun och blöjregion, oklara eksemliknande utslag.
- Förlopp:
Till en början stillsamt, men envist persisterande. Till slut progredierande och fatalt.
- Behandling:
I många fall är stamcellstransplantation av benmärg botande om den kan utföras tidigt i förloppet. Remittera därför till barnklinik skyndsamt!
- Vaccinering:
Ge inte levande vaccin till dessa patienter. De klarar inte att bekämpa de försvagade patogenerna utan får fatala infektioner. BCG, MPR är exempel.
Riskfaktorer för infektioner hos barnDessa utgörs av faktorer som introducerar fler smittämnen i barnets omgivning och faktorer som försämrar barnets immunförsvar. |
Ã…lder |
Nummer i syskonskalan: Senare nummer = ökad risk |
Dagis/dagmamma/hemma |
Rökning i miljön: Ökar risken |
Amningens längd: Kortare amning ökar risken |
Primära immunbrister |
|
Svår kombinerad immundefekt |
- Heterogen grupp sjukdomar:
Avsaknad av T– och B-lymfocyter + ibland också NK-celler. |
Immuno- globulinbrister |
- Könsbunden agammaglobulinemi:
Mutation i Brutons tyrosinkinas. Påverkar B-lymfocyternas utveckling. Bakteriella infektioner från 1/2—1 års ålder. |
Syndrom med andra symptom |
- Ataxia-telangiectasia:
Progressiv ataxi, telangiektasier i hud och konjunktiva, immundefekt. Defekt DNA-reparation pga mutation i ATM-genen. |
Leukocyt- defekter |
- Kostmanns syndrom:
Autosomalt recessiv, medfödd agranulocytos. Okänd defekt, ger svåra bakteriella infektioner redan från födseln. G-CSF korrigerar immundefekten och infektionsfrekvensesn. |