Sida 5 . Copyright Erik Boberg

sorgebud.
-
Tröghet, slöhet, apati: Går ej och köper mat trots att de är hungriga...
- Passivitet, viljelöshet, initiativlöshet
- Ord- eller innehållsfattigt språk:
Mer eller mindre total brist på spontana yttranden. Fåstaviga svar på frågor.

Andra symptom

- Defekter i uppmärksamhet och minne: Arbetsminne ffa.
- Nedsatt exekutiv förmåga: Troligen pga frontallobspåverkan, då denna är involverad i att fatta beslut.
- Nedsatt koncentration, uppmärksamhet. Oberoende av tex hallucinationer etc.
-
Orolighet och depression (10% tar livet av sig)

Typer av schizofreni

Paranoid schizofreni

- Drabbar i medelåldern .
-
Vanföreställningar och hallucinationer dominerar sjukdomsbilden.
-
I medelåldern har man vanligen en stor mognad och stabilitet i sin personlighet. Detta gör att störningar av vilja och känslor som leder till påtaglig personlighetsförändring vid andra typer av schizofreni saknas .
- Många kan fungera väl socialt: Överdriven korrekthet är enda uttryck för psykisk störning. Om någon dock nämner ett ödesdigert ord kan dock hela den psykotiska symptomfloden välla fram...

Sen parafreni

- Drabbar gamla människor.
- Tros sammanhänga med
isolering, sämre perception, sänkt intellektuell nivå och benägenhet för misstänksamhet som kommer med åldern.
-
Inga eller få inslag av negativa eller motoriska symptom .
-
Vanföreställningar, hallucinationer och

jagstörningar dominerar.

Hebefreni

- Börjar i 15-25 års ålder.
- Hörselhallucinationer, tankestörningar, jagstörning.
Börjar som sjunkande skolprestationer, hypokondri, dragning till extrema filosofiska rörelser. Kan tolkas som skoltrötthet/adolescenskris.
- Negativa symptom blandas med de positiva:
viljestörning, affektiv avflackning – pat sitter i timmar och stirrar ut i rummet, svarar enstavigt på frågor.
-
Förloppet går vanligen i skov som efterlämnar residualsymptom.

Typer av schizofreni och förlopp vid sjukdomen

Sjukdomsförlopp vid schizofreni

- Episodisk sjukdom med skov , som dock kan vara i flera månader eller år. Längre skov (>6 mån) tyder på att restsymptom kommer att kvarstå.

Premorbida personligheten

- Svårighet att upprätta och bibehålla känslomässiga relationer. Andra människor upplever en känsla av avstånd och brist på känslomässigt gensvar. De har ofta få vänner, svårt att hitta partner.
- Kontaktstörning med antingen hämning och överkontroll, eller kompenserande utveckling av destruktivitet och dominans.
- Inåtvändhet med tillbakadragenhet, osäkerhet, passivitet
- Eller utåtagerande med pratighet, bråkighet, störande i skolan, skolk, snatteri, skadegörelse.

Prodromalsymptom

- Ofta i tonåren. Försämrade studieresultat. Funktionsnedsättning.

Premorbid personlighet
Prodromal-symptom
Progressiv fas
Stabil fas
Progressiv fas

- Här kommer det första ordentliga psykotiska skovet. Flera följer därpå med successivt försämrad funktion.
- Denna fas kan se olika ut: Vissa får ett episodiskt förlopp utan progress av symptom däremellan, andra får (likt i bilden) ett episodiskt förlopp med sjunkande funktionsnivå efter varje skov. Ytterligare en grupp får ett förlopp med gradvis sjunkande nivå utan skov.
- Med behandling minskar skovens svårighetsgrad och duration. Minskningen i funktionsnivå mellan skoven blir inte lika uttalad.

Stabil fas

- Efter c:a 5 år är vanligen progressen avslutad och patienten är inne i en stabil fas med en funktionsnedsättning. Eventuella skov är mer glesa och inte lika svåra.

Förlopp vid antipsykotisk behandling

Modern behandling förkortar episoderna och gör dem mindre svåra . Jämn progress förvandlas till ett intermittent förlopp. Resttillstånden blir mindre invalidiserande och förenliga med social funktion. Andelen helt symptomfria minskar endast obetydligt .

Text Box:

Tid

Skovutlösande faktorer

- Schizofrena är känsligare än normalbefolkningen för de negativa livshändelser som ingen undgår.
- Påverkan från ett negativt klimat i familjen (mycket emotioner tex) kan motverkas med antipsykotika, men i dessa fall kommer akuta livshändelser addera till stressen från familjen och utlösa skov hos patienterna, trots behandling.
- Ett skyddande (lugnt) klimat i familjen gör att antipsykotika istället kan motverka effekten av negativa livshändelser och förebygga de skov de annars skulle ha utlöst.

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2024 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!