Sida 5 . Copyright Erik Boberg
sorgebud.
-
Tröghet, slöhet, apati:
Går ej och köper mat trots att de är hungriga...
- Passivitet, viljelöshet, initiativlöshet
- Ord- eller innehållsfattigt språk:
Mer eller mindre total brist på spontana yttranden. Fåstaviga svar på frågor.
- Defekter i
uppmärksamhet och minne:
Arbetsminne ffa.
- Nedsatt exekutiv förmåga:
Troligen pga frontallobspåverkan, då denna är involverad i att fatta beslut.
- Nedsatt koncentration,
uppmärksamhet. Oberoende av tex hallucinationer etc.
-
Orolighet och depression
(10% tar livet av sig)
-
Drabbar i medelåldern
.
-
Vanföreställningar och hallucinationer
dominerar sjukdomsbilden.
-
I medelåldern
har man vanligen en
stor mognad och stabilitet
i sin personlighet. Detta gör att
störningar av vilja och känslor
som leder till påtaglig personlighetsförändring vid andra typer av schizofreni
saknas
.
- Många kan fungera väl socialt:
Överdriven korrekthet är enda uttryck för psykisk störning. Om någon dock nämner ett ödesdigert ord kan dock hela den psykotiska symptomfloden välla fram...
-
Drabbar gamla människor.
- Tros sammanhänga med
isolering, sämre perception, sänkt intellektuell nivå och benägenhet för misstänksamhet som kommer med åldern.
-
Inga eller få
inslag av
negativa
eller
motoriska symptom
.
-
Vanföreställningar, hallucinationer och
jagstörningar dominerar.
-
Börjar i 15-25 års ålder.
- Hörselhallucinationer, tankestörningar, jagstörning.
Börjar som sjunkande skolprestationer, hypokondri, dragning till extrema filosofiska rörelser. Kan tolkas som skoltrötthet/adolescenskris.
- Negativa symptom blandas med de positiva:
viljestörning, affektiv avflackning – pat sitter i timmar och stirrar ut i rummet, svarar enstavigt på frågor.
-
Förloppet går vanligen i skov
som efterlämnar residualsymptom.
- Episodisk sjukdom med skov , som dock kan vara i flera månader eller år. Längre skov (>6 mån) tyder på att restsymptom kommer att kvarstå.
-
Svårighet att upprätta och bibehålla känslomässiga relationer.
Andra människor upplever en känsla av avstånd och brist på känslomässigt gensvar. De har ofta få vänner, svårt att hitta partner.
- Kontaktstörning
med antingen hämning och överkontroll, eller kompenserande utveckling av destruktivitet och dominans.
- Inåtvändhet med
tillbakadragenhet, osäkerhet, passivitet
- Eller utåtagerande med
pratighet, bråkighet, störande i skolan, skolk, snatteri, skadegörelse.
- Ofta i tonåren. Försämrade studieresultat. Funktionsnedsättning.
-
Här kommer det första ordentliga psykotiska skovet.
Flera följer därpå med successivt försämrad funktion.
- Denna fas kan se olika ut:
Vissa får ett episodiskt förlopp utan progress av symptom däremellan, andra får (likt i bilden) ett episodiskt förlopp med sjunkande funktionsnivå efter varje skov. Ytterligare en grupp får ett förlopp med gradvis sjunkande nivå utan skov.
- Med behandling
minskar skovens svårighetsgrad och duration. Minskningen i funktionsnivå mellan skoven blir inte lika uttalad.
- Efter c:a 5 år är vanligen progressen avslutad och patienten är inne i en stabil fas med en funktionsnedsättning. Eventuella skov är mer glesa och inte lika svåra.
Modern behandling förkortar episoderna och gör dem mindre svåra . Jämn progress förvandlas till ett intermittent förlopp. Resttillstånden blir mindre invalidiserande och förenliga med social funktion. Andelen helt symptomfria minskar endast obetydligt .
Tid
- Schizofrena är känsligare
än normalbefolkningen för de negativa livshändelser som ingen undgår.
- Påverkan från ett negativt klimat i familjen
(mycket emotioner tex) kan motverkas med antipsykotika, men i dessa fall kommer akuta livshändelser addera till stressen från familjen och utlösa skov hos patienterna, trots behandling.
- Ett skyddande (lugnt) klimat
i familjen gör att antipsykotika istället kan motverka effekten av negativa livshändelser och förebygga de skov de annars skulle ha utlöst.
